Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Kungsgatan
Den 18 september 1958 namngavs Kungsgatan i Nordantill och Berget.
Kungsgatan var huvudgatan i stadsdelen Nordantill och namnet var en pendang till huvudgatan på andra sidan Strömmen, Drottninggatan. Den kallades ”stora gatan på norr” på 1650-talet och Kungsgatan på 1769 års karta. Den har även kallats Norr Storgata och Stora Stockholmsgatan. Senast 1848 delades den i Norra Kungsgatan (norr om Bergsbron) och Västra Kungsgatan (söder om Bergsbron). Kring förra sekelskiftet förlängdes gatan från korsningen med S:t Persgatan och den nya delen fick namnet Sydvästra Kungsgatan. Sedan 1958 heter hela gatusträckningen återigen Kungsgatan.
S:t Persgatan
Den 18 september 1958 återfick S:t Persgatan sitt gamla namn.
S:t Persgatan hör till stadsplanens namnmysterier. Arthur Nordén såg namnet som en förvrängning av Sandbergsgatan, det vill säga gatan över Sandberget, som 1417 omtalas vid Dalskvarnen. Lokalhistorikern Edward Ringborg fann denna förklaring långsökt och argumenterade i stället för att S:t Persgatan valts som en motsvarighet till Linköpings S:t Larsgatan – på var sin sida om landsvägen mellan städerna. En tredje teori är att eftersom gatan leder mot Linköping har den fått sitt namn efter domkyrkans skyddshelgon S:t Per.
Gatan drogs fram på 1660-talet och kallades omväxlande Västra Tullportsgatan (eftersom den ledde till västra tullporten), Västerlånggatan, Stora Sträckgatan, Stora Bergsgatan och S:t Pedersgatan. På 1769 års karta hade den namnet S:t Persgatan, men den kom från 1870-talet att få tillägg till namnet: Västra S:t Persgatan, medan en nybyggd fortsättning kallades Södra S:t Persgatan. Hela gatan heter sedan 1958 återigen bara S:t Persgatan.
Klumpstugevägen
Den 22 juni 1983 namngavs Klumpstugevägen i Kopparbo, Kolmårdens landsbygd.
Den äldsta stugan i området kallades sedan åtminstone första halvan av 1800-talet för Klumpstugan eller Klumpastugan. Namnet kommer från berget Klumpen nordost om Kopparbo där man under 1600-talet hittade järnmalm.
(Stensborg och Berga i Kopparbo, nuvarande Klumpstugevägen 14 och 12. Vykort poststämplat 1916. Från Kopparbo – förr och nu)
Rådmansgatan
Den 19 juni 1919 namngavs Rådmansgatan i Oxelbergen.
Gatan ligger nära den tidigare Rådmansängen som på 1700-talet låg mellan staden och tegelbruket. Om Ladugårdsgärdet söder om Rådmansängen noteras på 1719 års karta: ”Åker till rådmännens avlöning” och troligen användes ängen i samma syfte.
(Utsnitt ur kartan ”Grundritning över Johannisborgs slott med Norrköpings stad till kvarter och gator såsom den efter en olycklig vådeld den 29 juli 1655 blivit reglerad” från 1719)
Borgsgatan
Den 18 juni 1936 namngavs Borgsgatan i Kneippen.
Från början hette gatan Trafikgatan, men namnet byttes eftersom namnberedningen vid namnöversynen 1936 ansåg att namnet Borggatan borde bevaras för att erinra om att Borgs villastad är belägen på mark som ingår i Borgs socken. Den tidigare Borggatan bytte nämligen samtidigt namn till Linköpingsvägen.
Axel Lillies väg
Den 12 juni 1997 namngavs Axel Lillies väg i Kimstad. Den fick sitt namn av att den går förbi Löfstad slott, som byggdes av greve Axel Lillie (1603-1662).
(Axel Lillie. Målning av M Merian. Foto: Statens Porträttarkiv)
Fridtunagatan
Den 8 juni 1944 namngavs Fridtunagatan i Klingsberg.
Gatan är döpt efter handelsträdgården Lilla Fridtuna genom vars mark den anlades. Rörelsen kallades Lilla Fridtuna till skillnad mot Stora Fridtuna som låg inne i stadsområdet i nuvarande Vasaparken. Handelsträdgården är känd från början av 1900-talet och fanns kvar fram till början av 1940-talet då Norrköpings stad, som köpt upp marken, planerade ny bebyggelse i det som skulle bli HSB:s bostadsrättsförening Fridtuna.
Bäraregatan
Den 19 maj 1960 namngavs Bäraregatan i Hageby.
Namnet hämtades från den i stadsdelen dominerande namngruppen ”byggnadsarbetare”.
Krusenhofsvägen
Den 9 maj 1950 namngavs Krusenhofsvägen i Åby.
Vägen leder till Krusenhofs herrgård. Gården omnämns första gången 1469 och blev säteri 1623 genom den tyskfödde köpmannen Peter Kruse (adlad Crusebjörn) som sedermera även blev landshövding i Dalarna. Han kom att äga nästan hälften av all jord i Kvillinge och Krusenhof är den första bebyggda gården i det Crusebjörnska godskomplexet som bestod av bland annat Ekeby, Herstadberg och Malmö. År 1851 köptes Krusenhof av sockerbruksfabrikören Jacob von Leesen. Han lät bland annat modernisera huvudbyggnaden från 1790-talet och uppföra en ny flygelbyggnad (se von Leesengatan). Herrgården köptes 1912 av riksmarskalken Otto Printzsköld och har sedan dess varit i släkten Printzskölds ägo.
I Krusenhofsvägen ingår sedan 1974 även den tidigare Hagels väg, uppkallad efter smeden Anders Gustav Hagel.
(Krusenhof. Foto från Werngrens ateljé. Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Linellvägen
Den 25 april 1961 namngavs Linellvägen i Skärblacka.
Vägen har fått sitt namn efter verkmästaren Otto Emil Linnell (1875–1944) som under många år var aktiv i styret av Kullerstads kommun, och bodde vid denna väg. Han arbetade på pappersbruket 1897–1900 och återigen från 1905, och blev verkmästare där 1917. Linnell satt i kommunalfullmäktige, kommunalnämnden (1914–1930), skolrådet och fattigvårdsstyrelsen. När han avtackades 1941 hade han varit ordförande för fattigvårdsstyrelsen sedan 1924.