Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Fredriksdalsgatan
Den 8 november 1928 namngavs Fredriksdalsgatan i Butängen och Lagerlunda.
Vägen löper genom Fredriksdalskvarteret som var en del av Norra förstäderna. Namnet kom från gården Fredriksdal. Gatan kallades tidigare Västra och Östra Storgatan.
Drivhusvägen
Den 7 november 1929 namngavs Drivhusvägen i Haga och Enebymo.
Vägen är namngiven efter ”förekomsten av stora trädgårdsanläggningar för handelsändamål” i området.
Gyllenkrooksvägen
Den 7 november 1929 namngavs Gyllenkrooksvägen i Haga.
Namnet ”hänföra sig till de sista ägarne av Taborsberg, innan denna egendom övertogs av nuvarande ägaren Aktiebolaget Taborsbergs Koloniträdgårdar”. De två ogifta fröknarna Augusta Gyllenkrok (1821–1910) och Lovisa Gyllenkrok (1824–1904) från Regnaholm i Regna socken var ägare till Taborsberg där de också bodde fram till sin död.
(Taborsbergs herrgård. Fotograf okänd. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar)
Dragsbron
Den 4 november 1993 namngavs Dragsbron mellan Berget och Nordantill.
Den nya bron vid fängelset namngavs på förslag från klass 3C i Folkparkskolan. Namnet hämtades från Drags fabriker vid bron. När Norrköping blev Sveriges ledande textilstad på 1700-talet var Drags det dominerande företaget. Ylletillverkningen hade startat redan 1642 och krigsmakten var storkund. Efter en konkurs i slutet av 1700-talet väcktes Drags åter till liv som aktiebolag under ledning av John Lenning. Ett nytt modernt ylleväveri i fyra våningar anlades vinkelrätt mot Strömmen. De gamla handvävstolarna byttes ut mot effektiva vävmaskiner och 1860 hade Drags gått om bomullsföretagen och blivit stadens största industri. Drags lades ned 1954. Namnet Drag åsyftar att man här var tvungen att dra båtarna förbi forsarna i Strömmen.
Sörnvägen
Sörnvägen i Skärblacka landsbygd namngavs den 25 oktober 1984
Namnet har hämtats från den närbelägna sjön Stora Sörn. Sjönamnet finns omnämnt första gången på 1400-talet och består av det fornsvenska ordet sør som betyder smuts.
Smedvägen
Den 14 oktober 1963 namngavs Smedvägen i Åby.
Vägnamnet associerar till Hults bruk utanför Åby som grundades 1697 då Jacob Reenstierna fick privilegium att starta tillverkning av skeppsspik. På 1700-talet började Hults bruk även tillverka stångjärn och på 1880-talet inleddes industriell tillverkning av yxor. År 1899 uppfördes brukets herrgård, som ritats av arkitekten Isak Gustaf Clason. Bruksvägen namngavs samtidigt som Hammarvägen (nuvarande Lievägen), Skaftvägen, Smedvägen och Yxvägen.
Almstagatan
Den 11 oktober 1928 namngavs Almstagatan i Marielund.
Gatan anlades i den så kallade Almstadjorden mellan Finspångsvägen och Stockholmsvägen. Gården Almstad omtalas i början av 1800-talet. I stadsfullmäktiges protokoll konstateras att Almstagatan är ”ur uttalssynpunkt smidigare än det ortografiskt riktigare namnet Almstadsgatan”.
Hagebygatan
Den 10 oktober 1957 namngavs Hagebygatan i Hageby.
Gatan är namngiven efter stadsdelen Hageby, som i sin tur fått namn efter gården Hageby. Den här gamla landsvägen söderut kallades senast från 1700-talet Söderköpingsvägen och den norra delen av vägen fick 1921 även officiellt heta så inne i staden. Den senare anlagda södra delen, söder om nuvarande Söderleden, hette däremot redan från början Hagebygatan. År 1964 beslutade stadsfullmäktige att hela gatusträckningen skulle heta Hagebygatan vilket ledde till protester från de boende vid Söderköpingsvägen.
(Flygfoto över norra Hageby 1967)
Kummelgatan
Den 3 oktober 1990 namngavs Kummelgatan i Brånnestad.
”Inom området finns ett stort antal fornlämningar från järnåldern.” Gravfältet består av omkring 85 fornlämningar: fyra högar och cirka 81 runda stensättningar, möjligen till stor del från yngre järnåldern. I närheten ligger Smedby gamla bytomt där bebyggelse etablerades redan på 600-talet.
Ellen Mobergs gata
Den 22 september 2009 namngavs Ellen Mobergs gata i Klockaretorpet.
Ellen Moberg (1874–1955) kom tillsammans med sin syster Maria att få stor betydelse för barnomsorgens utveckling. Genom den folkbarnträdgård för arbetarbarn som de öppnade 1904 förde systrarna Moberg samman pedagogiska och sociala motiv för barnomsorg i Norrköping. Ellen Moberg kom senare att vara en av de främsta förespråkarna för samhällets ökade engagemang i barnomsorgen.