Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Holmbron
Bron som når Laxholmen norrifrån hette under 1700-talet och större delen av 1800-talet Holmbron, men när här 1877 byggdes en ny bro fick den namnet Laxholmsbron (och Holmbrogränden kallades då Laxholmsgränden). Senast 1935 har namnet Holmbron återtagits och den anslutande gränden heter numera Holmbrogränden.
Klintvägen
Den 27 januari 1977 namngavs Klintvägen i Södra Granstorp, Kvillinge landsbygd.
Vägen fick namnet med anledning av närheten till berget Tjuvklint.
Riksvägen
Den 22 januari 1942 namngavs Riksvägen.
Den nya förbifarten i Norrköping började byggas 1941 och sju år senare invigdes Riksvägen och Riksbron. Den nya huvudleden förband Stockholmsvägen med Linköpingsvägen. Riksväg 1 – även kallad Riksettan – gick mellan Stockholm och Helsingborg, och bytte 1962 namn till E4.
Lokegatan
Lokegatan hör till de äldsta namnen i Kneippen och är hämtat ur gruppen ”fornnordisk mytologi”. Loke var egentligen av jättebörd men uppträdde vanligtvis bland asarna. Han var kraftfull och listig men ständigt svekfull. Loke orsakade slutligen Ragnarök där han slogs på det ondas sida som jättarnas härförare.
(Lokegatans korsning med Odensgatan)
Flodgatan
Gatan leder ned till ”floden”, det vill säga Motala ström.
(Karta över Norrköpings tätort 1930)
Oskarsgatan
Odensgatan är ett av de ursprungliga gatunamnen i Kneippen. Vilken Oskar som har gett namn åt gatan är inte känt, men sannolikt är det antingen den då regerande kungen Oscar II eller kapten Oskar Kugelberg (1837–1921) som grundade Borgs villastad.
Bragegatan
Bragegatan hör till namngruppen ”fornnordisk mytologi” och är ett av de urspungliga gatunamnen i Kneippen. Brage var son till Oden och en av de tolv förnämsta asagudarna. Skaldekonstens och vältalighetens gud. Framställdes som en skäggig åldring gift med ungdomens gudinna Idun.
Nygatan
Södra Nygatan och Västra Nygatan (1876 respektive 1879) anlades alldeles utanför den gamla stadsgränsen. Gatorna delades av korsningen med Drottninggatan, men från 1958 har de ett gemensamt namn.
Ståthögavägen
Den 20 december 1945 namngavs Ståthögavägen i Butängen. Lagerlunda och Ingelsta.
Leder till egendomen Ståthöga som omtalas i dokument första gången 1358. Sedan 1890 ägdes den av Norrköpings stad men var utarrenderad. Huvudbyggnaden används numera av Rudolf Steinerskolan. Gatan kallades Ståthögagatan 1930.
(Ståthöga gård. Foto: Rudolf Steinerskolan)
Torsgatan
Namnet Torsgatan anknyter både till de övriga gatorna i Kneippen med namn ur den fornnordiska mytologin och till Torsmossen som låg sydväst om villastaden. Vid mossen låg 1755 ett nybyggt torp med åker och äng. Guden Tor var en av de främsta i fornnordisk mytologi, krigsgud och åskans gud med attributet hammaren Mjölner. Genom sin framfart i sin bockdragna vagn i regn och åska gynnade han åkerns växt och gröda. Även Hammargatan, Torsgränd och Vagngatan samt den nu borttagna Bockgatan har kopplingar till asaguden.