Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Kvarteret Apelgården
Kvarteret Apelgården i Söderstaden namngavs den 15 augusti 1975.
Intill kvarteret låg på 1800-talet handelsträdgården Fridtuna, grundad av trädgårdsmästaren Wilhelm Leykauf (1819–1882). Han odlade fram Fridtunaäpplet, en höstsort som var vanlig i Norrköpingstrakten. (Se även kvarteret Stora Fridtuna.)
(Förskolan Fridtunatäppan vid Hagebygatan i kvarteret Apelgården. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Spoven
Kvarteret Spoven på Saltängen namngavs senast 1862.
Namngrupp ”sjöfåglar”.
Kvarteret Länspumpen
Kvarteret Länspumpen i Lindö namngavs den 13 augusti 1970.
Namngrupp ”sjöfart, fartyg och fartygsdelar”.
Mjölnareparken
Mjölnareparken i Nordantill namngavs den 12 augusti 2013.
Parken har fått sitt namn efter kvarteret Mjölnaren som den ligger i. Mjölnaren Tore Persson ägde en av tomterna där i slutet av 1720-talet då kvartersnamnet är belagt för första gången, men det har funnits kvarnverksamhet där redan på medeltiden. Vid en arkeologisk utgrävning i kvarteret 2012 påträffades ett kvarnhus med tillhörande kvarnränna som med hjälp av dendrokronologisk analys daterades till 1300-talets första årtionde
(Lekplatsen i Mjölnareparken år 2019. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Kvarteret Bron
Kvarteret Bron i Gamla staden var namngivet redan 1728.
Efter läget vid Nya bron. Den första Saltängsbron bekostades av hertig Johan av Östergötland och byggdes av allmogen 1614, och den ledde till Nya staden på Saltängen.
(Oscar Fredriks bro och kvarteret Bron. Brevkort i Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Ankarstocken
Kvarteret Ankarstocken i Gamla staden var namngivet 1728.
En ankarstock är dels en trä- eller järnstock på ett ankare, dels ett avlångt, fyrkantigt bröd av syrad deg. På 1720-talet ägde stockmakaren Johan Dreyer och bagaren Anders Frömans änka tomter i kvarteret, och lokalhistorikerna Arthur Nordén och Edward Ringborg valde varsin förklaring till kvartersnamnet: ”till stockmakaren Johan Dreyer står hans kvadrat, Ankarstocken i skuld för sitt namn”, slår Nordén fast. ”Måhända härledes namnet av ’ankarstockar’ som hon må bakat”, skriver Ringborg.
(Parkeringshuset Ankaret vid Repslagaregatan i kvarteret Ankarstocken år 2019. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Kvarteret Höjden
Kvarteret Höjden i Gamla staden är ett av 1728 års kvartersnamn.
Namngivet efter läget ovanför det samtidigt namngivna grannkvarteret Djupet.
(Kvarteret Höjden vid S:t Persgatan år 1939. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Oskarsrovägen
Oskarsrovägen i Skärblacka omtalas första gången 1970.
Oskarsro var ursprungligen ett soldattorp och strax väster om Kullerstads by och kallades då Knekttorpet. År 1906 friköptes torpet av pappersbruksarbetaren Oskar Wallqwist (1873–1961) som döpte det till Oskarsro. Han var med och bildade Svenska Pappersindustriarbetareförbundets avdelning i Skärblacka och var även aktiv i arbetarekommunen.
Oskarsrovägen var från början en del av landsvägen mellan Skärblacka och Kullerstad.
Kvarteret Kopparkypen
När kvarteret Kopparkypen namngavs (senast 1729) låg här kopparslagaren Jöns Fahlbergs gård. En kyp är ett större kärl eller kittel, exempelvis ett färgkar eller ett formkar för papperstillverkning.
(S:t Persgatan vid kvarteret Kopparkypen. Ur Wilhelm Wibergs samling, Norrköpings stadsmuseum)
Almborgavägen
Almborgavägen i Strandhugget i Borg namngavs den 6 augusti 2002.
Vägen sträcker sig förbi Villa Almborga. I mitten av 1910-talet byggdes en magnifik villa av grosshandlaren och norske vicekonsuln Oscar Almborg (1871–1955) som uppkallade efter sig själv. ”Ligger fint uppe på backen mot Strömmen”, skrev ortnamnsupptecknaren Gustaf E. Ohlson 1939. Huset såldes och den nya ägaren kallades villan bara Borga och vägen kallades Borgavägen innan den fick ett officiellt fastställt namn. Borgavägen ansågs vara för likt Borgiavägen i Åby så i stället valdes det gamla namnet Almborgavägen. Byggnaden som numera åter kallas Almborga är q-märkt (kulturhistoriskt värdefull) av Norrköpings kommun.
(Villa Almborga år 1954. Foto: AB Flygtrafik. Ur Östergötlands museums samlingar)
