Norrköpings gatunamn
Boken Norrköpings gatunamn utkommer den 28 november 2014
Kardonbron
Den 12 juni 1997 namngavs Kardonbron mellan Händelö och Malmölandet.
Bron har fått sitt namn av den intilliggande Kardonholmen. Holmen hette Röskär i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, senare Carons holme eller Karons holme (1860-talet) och Kardons holme (1902).
Bakgrunden till namnet är oklart. Enligt en teori växer kardon (en slags kronärtskocka) på holmen. Holländaren Cardon var en av Louis De Geers skeppare och det kan ha varit han som gav han namn åt holmen. Kanske har vi att göra med den grekiska mytologins färjkarl Charon – en central gestalt i bland annat Bellmans diktning som symbol för döden. En intilliggande holme hade på 1700-talet ett grekiskt gudanamn: Neptun – en variant av den grekiske havsguden Neptunus namn.
(Kardonbron år 2020. Foto: Trafikverket)
Riksbron
Den nya förbifarten i Norrköping började byggas 1941 och sju år senare invigdes Riksbron. En ny, fyrfilig, bro byggdes 1976–1977.
Klingsbergsparken
Den 8 juni 1944 namngavs Klingsbergsparken i Klingsberg.
Klingsbergsparken anlades 1957–1958 på ägorna till den rivna gården Klingsberg och var stadsträdgårdsmästaren Stig Hellerströms första stora anläggning.
På höjden i parken låg på 1400-talet gården Kalvsberg (”Kalsberg”). År 1544 köpte Gustav Vasa gården, avhyste arrendebonden och upplät jorden till staden, mot avgift, och därefter har ”frälseutjorden Kalf- eller Klingsberg” brukats av Norrköpingsborna och varit i stort sett obebyggd långt in på 1800-talet.
Gården Klingsberg låg på samma plats som dess medeltida föregångare och omtalas som torp första gången 1737. Den ägdes av Swartziska friskolan 1793–1939 och därefter av Norrköpings stad, som lät riva den i början på 1950-talet.
Bakgrunden till namnet Klingsberg är inte klarlagd, men förledet är sannolikt knektnamnet Kling – kanske den förste innehavaren av torpet på berget.
(Foto på Klingsbergs gård)
Spårgatan
Den 4 juni 1964 namngavs Spårgatan i Butängen.
Gatan fick sitt namn av närheten till järnvägsspåren och hette tidigare Ventilgatan. En Spårgatan hade funnits i Butängen redan 1915 men den namnändrades 1928 till Vulkangatan.
Rågatan
Rågatan är känd från 1896/1897 och utgjorde från början Borgs villastads sydvästra rå mot Borgsmo. Ett rå – eller rågång – var en gränslinje mellan byar eller gårdar, utstakad i marken med så kallade råmärken.
Lanhagsgatan
Den 26 april 1962 namngavs Lanhagsgatan i Skarphagen.
I beslutsprotokollet står: ”Namnet anknyter i likhet med flera inom detta område redan fastställda gatunamn till benämningar på förutvarande i Borgs församling belägna avsöndrade lägenheter (till exempel Skärlund, Lentorp, Bosstorp och Gotthem).”
Lanhagen var enligt 1775 års karta benämningen på hagen norr om Borgs säteri.
Kapellvägen
Den 25 april 1961 namngavs Kapellvägen i Skärblacka.
Vid vägen låg Betelkapellet som byggdes i början av 1900-talet av Skärblacka Baptistförsamling och numera är bostadshus. Delar av vägen hette tidigare Arkstigen och Arkvägen.
Printzvägen
Den 7 april 1967 namngavs Printzvägen i Åby.
Namnen Printzvägen, Sköldstigen och Sköldvägen valdes för att hedra familjen Printzsköld som ägde Krusenhofs herrgård sedan 1912. Den förvärvades av tidigare landshövdingen, sedermera riksmarskalken, Otto Printzsköld (1846–1930).
(Otto Printzsköld. Målning av Emil Österman)
Djurövägen
Den 25 mars 1976 namngavs Djurövägen på Vikbolandets landsbygd.
Vägen leder till området Djurön och Djurö Kvarn som byggdes 1909–1911 av Pehr Swartz. Den nya kvarnen ersatte kvarnen i Knäppingsborg i Norrköping. För de anställda byggdes 22 stycken en- och tvåfamiljsvillor. Den stora siloanläggningen här byggdes under åren 1975–1978. Djurön var tidigare en ö. Dess äldsta namn var Brånäs ö och namnet Djurön tillkom på 1600-talet då slottet Bråborgs hjortpark var förlagd hit.
(Djurö kvarn 1949)
Vinkelgatan
Vinkelgatan hör till de ursprungliga gatunamnen i Kneippen. Gatan ändrar riktning i tydliga vinklar.