Riksantikvarieämbetet, UV Öst genomförde under perioderna 5–9 augusti 2013 och 9–23 september 2013 en arkeologisk förundersökning inom fastigheterna Saltängen 1:1, 1:6–11 och 1:17 (kvarteret Saltängen, Rodgagatan, Sveaparken och kvarteret Mässingen) i Norrköping. Förundersökningen inleddes med en georadarundersökning, vilken redovisas i bilaga 5. Därefter genomfördes en schaktgrävning. Förundersökningen utfördes med anledning av att Norrköpings kommun planerar ny bebyggelse i området.
Det aktuella förundersökningsområdet är cirka 11 500 m2 stort och ligger i den norra utkanten av det historiskt kända bebyggelseområdet (RAÄ 96). Vid undersökningen delades området in i fyra delområden; kvarteret Saltängen, Rodgagatan, Sveaparken och kvarteret Mässingen (fig 3). Vid förundersökningen grävdes 20 schakt, vars yta sammanlagt uppgick till cirka 580 m2. För varje schakt har en schaktbeskriving upprättats med uppgifter om schakten och de därtill hörande kontexterna (bilaga 1).
I kvarteret Saltängen finns ett stort antal ledningar i området som medförde att undersökningsområdet reducerades, bland annat för att det i flera fall rörde sig om kraftiga högspänningsledningar med stort säkerhetsavstånd. Dessutom var stora delar av området schaktat ner till orörd mark i sen tid. Detta har förmodligen skett i samband med att gatan och stora delar av kvarteret Saltängen planerades för busstation i mitten av 1900-talet. Vid detta tillfälle har hela området fyllts upp med ett tjockt lager morängrus. I kvarteret finns enstaka lämningar i den nordvästra delen, en grund till en 1800-talsbyggnad och ett tunt lager mot botten, som sannolikt utgjort ängsmark.
I västra delen av Rodgagatan finns välbevarade byggnadslämningar från 1600- eller 1700-talen. Under dessa fanns äldre odlingslager. Kulturlagren är här upp till 0,50 meter tjocka. I den östra delen av gatan finns inga bevarade lämningar. Sannolikt har de schaktats bort samtidigt som busstationen anlades i kvarteret Saltängen.
I Sveaparken var området för undersökningen begränsat på grund av ett stort antal ledningar. Även här finns lämningar efter äldre bebyggelse närmast Slottsgatan. Direkt norr därom finns odlingslager som är 0,30–0,45 meter tjocka. I ett av schakten undersöktes en nedgrävd trätunna med avfall från 1600/1700-talet, som indikerar att det rör sig om en bakgårdsmiljö med odlingar. Stora delar av Sveaparken, framför allt den norra halvan, verkar också innehålla odlingslager som kan kopplas samman med 1800-talsparken.
I kvarteret Mässingen, där det var rikligast med äldre lämningar, påträffades flera välbevarade byggnadslämningar orienterade ut mot Slottsgatan. De kan dateras till 1600-och 1700-talen. Kulturlagrenas mäktighet var här över en meter. Bakom denna bebyggelse, in på stadstomterna, påträffades också byggnadslämningar, odlingslager och tomtgränsmarkeringar. I flera kontexter fanns tämligen stora mängder metallslagg.
Fyndmaterialet kan dateras till 1600- och 1700-talen. Det är registrerat på 280 fyndposter, där hälften utgörs av keramik (bilaga 3). I materialet finns även ett stort antal kritpipor (bilaga 2) och metallslagg. Det välbevarade osteologiska materialet är fördelat på 18 fyndposter, med en sammanlagd vikt om ca 1,4 kg.
I makrofossilmaterialet finns bevarade fröer från både insamlade och odlade växter, bland annat enbär, pors, humle, plommon, betor och kungsljus. Bevarandestatusen på det analyserade materialet är mycket olika, vilket dels tycks bero på att olika typer av lager har olika bra bevarandeförhållanden och dels på materialets ålder. Bäst bevarat material hittas i de djupast liggande anläggningarna, till exempel bottensediment i dikena. Materialet i odlingsjorden var bristfälligt bevarat och om denna skall analyseras vid en framtida arkeologisk undersökning bör större volymer samlas in för provtagning (bilaga 4).
Resultatet från denna undersökning ska ligga till grund för beräkning av kostnader för en eventuell arkeologisk undersökning, samt ligga till grund för länsstyrelsens vidare bedömning i ärendet.
Om området ska exploateras föreslår vi en arkeologisk undersökning av förundersökningsområdets södra hälft (se fig 47). Inom Sveaparkens södra del innebär det en yta på 1156 m2 och i delar av Rodgagatan samt kvarteret Mässingen 2482 m2. Förundersökningen visar att det här finns välbevarade lämningar från stadsgårdar från 1600- och 1700-talen, med lämningar efter byggnader, tomtdiken och trädgårdsodlingar. Lämningarna är mest välbevarade, över sammanhängande ytor, i kvarteret Mässingen.
Ansökan om tillstånd enligt Kulturmiljölagen (1988:950) ställs till Länsstyrelsen i Östergötlands län, vilka beslutar i ärendet.
Rikard Hedvall & Pär Karlsson:
Stadsgårdar i Norrköpings norra utkant, 1600- och 1700-talsbebyggelse på Saltängen, Kvarteren Mässingen, Saltängen och Rodgagatan, Fastigheterna Saltängen 1:1, 1:6-11 och 1:17, RAÄ 96, stadslager från historisk tid
Riksantikvarieämbetet, 2014
