Norrköpings historia
Hundratusentals besökte Norrköpingsutställningen 1906
Sommaren 1906 var Sveriges blickar riktade mot Norrköping. Den stora Konst- och Industriutställningen på Sylten lockade inte mindre än 350 000 besökare. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpingsutställningen.
De unika Promenaderna viktiga för Norrköpings identitet
År 1856 presenterade snusfabrikören Erik Swartz ett förslag om att omsluta Norrköping med Promenader. Nu 165 år senare förnyas den östra av dessa unika gränsboulevarder. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Promenaderna.
Staden vid Strömmen – ny bok om Norrköpings historia
Boken Staden vid Strömmen. Berättelser ur Norrköpings historia innehåller Peter Kristenssons fyrtio första stadshistoriska krönikor i Folkbladet. Den kommer ut den 25 november 2021 – förhandsbeställ den redan nu till rabatterat pris!
Vet du något om dessa gatunamn?
Arbetet pågår för fullt med den tredje, utökade upplagan av ”Norrköpings gatunamn”. Retlig nog är det fortfarande en hel del namn som jag saknar information om – men med er hjälp kanske antalet kan minskas!
Norrköpings spårvagnstrafik genom historien
År 1904 inleddes spårvagnseran i Norrköping när ”Gamla ettan” och nio likadana vagnar började trafikera stadens gator. Det kostade tio öre att åka med. Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika handlar om Norrköpings spårvagnstrafik genom historien.
S:t Johannesgatan
S:t Johannesgatan i Klingsberg namngavs den 14 oktober 1937.
Döpt efter S:t Johannes kyrka. I slutet av 1800-talet ansåg inte landsförsamlingen det var lämpligt att kyrkan låg inne i staden. Man sålde den till Norrköpings stad och köpte i stället mark en bit utanför stadsbebyggelsen. Här invigdes 1906 en nygotisk kyrka efter ritningar av stadsarkitekt Karl Flodin. S:t Johannes gamla kyrka är i dag Hörsalen. Gatan var tänkt att löpa förbi S:t Johannes kyrka och utgöra en förbindelseled mellan Hagebygatan och Gamla Övägen, men i stället utökades kyrkogårdens område åt nordväst.
(S:t Johannes kyrka vid nuvarande Hagebygatan. Vykort)
Kvarteret Vett och Vapen
Kvartersnamnet Vett och Vapen är känt sedan 1729.
”Likaså äro kvadratnamnen Enväldet samt Wett och Wapen säkerligen sprungna såsom hyllning åt ’suveräniteten’, gent emot 1719 och 1720 års regeringsform”, skrev Ringborg. ”Wett och Wapen” var inskriptionen på ett av Karl XII:s nödmynt som 1717 präglades i en upplaga på över 9 miljoner kraftigt underviktiga kopparmynt. Ringborg motiverade inte varför Norrköpings stad skulle ha velat hylla nödmynten som skapade kraftig inflation och ekonomisk oreda.
(Stora hotellet i kvarteret Vett och Vapen. Vykort, okänt år)
Folkets Husvägen
Folkets Husvägen i Skärblacka omnämns första gången 1953.
Vägen leder fram till Folkets Hus som byggdes 1926 och renoverades utvändigt och invändigt på 1990-talet. Skärblacka Folkets Hus-förening bildades 1908. Vägen kallades Folkets Husvägen redan 1953 men namnet fastställdes officiellt först 1962.
Kvarteret Överskäraren
Kvarteret Överskäraren i Marielund namngavs den 11 oktober 1928.
Namngrupp ”yrken i textilindustrin”. Överskäraren klippte den utstående luggen på kläde inför pressningen för att tyget skulle bli tunnare och glansigare. I Stockholm var överskärare på medeltiden ett yrke med ett eget skrå och egna verkstäder.
(Kvarteret Överskäraren vid Skånegatan i Röda stan år 1924. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Muraregatan
Muraregatan i Hageby namngavs den 10 oktober 1957.
Namngrupp ”byggnadsarbetare”.
(Foto: Lennart Jansson. Ur Norrköpings Föreningsarkivs samlingar)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
