Norrköpings historia
Historiska kartor berättar om Saltängen
Det är intressant att studera de äldre kartorna över staden för att se om vi kan hitta det som syns på kartorna vid de arkeologiska undersökningarna. Hur är marken använd? Syns vår tids gator på 1700-talskartorna? Från vilka byggnader kommer de grundstenarna vi...
De gräver efter uthus och odlingar
Nu är utgrävningarna i kvarteret Mässingen, intill Resecentrum, igång. Takten ökar de kommande dagarna när fler arkeologer anländer till platsen och sätter spaden i jorden. Stadsgårdar från 1600-talet finns bland de förväntade fynden. Norrköpings Tidningar...
Nu gräver vi i Norrköpings 1600- och 1700-tal
Under perioden 18 augusti till 3 oktober pågår en undersökning av 1600- och 1700-talslämningar i Norrköping. Det är ett ca 3.500 kvadratmeter stort område i kvarteret Mässingen, Rodgagatans västra del och Sveaparkens södra del som ska undersökas. Undersökningarna är...
Ny rondell nära avrättningsplats
Den nya rondellen, som byggs i korsningen Skarphagsleden - Albrektsvägen, riskerar att anläggas, där avrättades kroppar begravdes förr. Folkbladet 2014-08-13
Den svenska slavhandelns fader
Konstnären Carl Johan De Geer förbereder en utställning om sin anfader Louis De Geer, den svenska industrins och slavhandelns fader, som han kan tänka sig i en större version visas i Norrköping framöver. Och det kan vara dags för Norrköping att uppdatera sin bild av...
Korsgatan
Korsgatan går genom ett område som i slutet av 1700-talet låg utanför staden och kallades Korshagen. I den stadsgräns som slås fast av kung Albrekts privilegiebrev 1384 ingår en ”korsgata” som enligt historikern Sven Ljung bör ha följt Grytsbäcken ett stycke söder om Linköpingsvägen. Ljung ansåg att namnet kommit från ett krucifix vid vägen men detta är inte känt från några skriftliga källor. I senare tid låg stegelplatsen i Korshagen vid Linköpingsvägen och där hängdes de avrättades kroppar upp på ”stegel och hjul” – androm till varnagel. Korsgatan finns med på en karta första gången 1876.
(Foto Gustaf Östman. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret S:t Olai Kyrka
Kvartersnamnet S:t Olai Kyrka är känt sedan 1879.
Den äldsta S:t Olofs kyrka byggdes senast på 1300-talet och var stadsförsamlingens kyrka. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1766–1767 och är den fjärde kyrkan på platsen. I början av 1800-talet upphörde man med begravningar på kyrkogården.
År 1728 och fram till 1870-talet utgjorde S:t Olai Kyrka och Storkyrkan ett gemensamt kvarter med namnet Storkyrkan.
(S:t Olai kyrka i boken Märkligare svenska kyrkor, 1874)
Havregatan
Havregatan i Rambodal namngavs den 16 april 2008.
Namngrupp ”jordbruk”. Gatan var från början en del av Rambogatan.
Hörngatan
Hörngatan har fått sitt namn av det intilliggande kvarteret Hörnet, som bildade ett ”hörn” där Södra Promenaden och (dåvarande) Västra Promenaden möttes. Gatans förlängning på andra sidan Promenaden fick 1911 naturligt nog samma namn. Hörngatan ersatte Skvalgränden som från 1700-talet löpte från Gamla Rådstugugatan i rakt sydlig riktning fram till stadens plank. Både Hörngatan och kvarteret Hörnet omtalas första gången 1876.
Kvarteret Vantet
Kvarteret Vantet i Lindö namngavs den 14 april 1969.
Namngrupp ”sjöfart, fartyg och fartygsdelar”.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
