Norrköpings historia
Tyska torget – en central plats i Norrköpings historia
”På 1600-talet anlades ett torg som senare fick namn efter den tyska församlingens kyrka. Tyska torget blev Norrköpings nya politiska och ekonomiska centrum.”
Peter Kristenssons skriver i Folkbladet om Tyska torgets historia.
Norrköping under Gustav Vasas tid
”Den 6 juni 2023 är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Under hans regeringstid ökade det kungliga intresset för Norrköping som bland annat fick en kungsgård.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköping under Gustav Vasas tid.
S:t Johannes – från medeltidskyrka till hörsal
”Ett okänt antal kyrkor har avlöst varandra på höjden ovanför Gamla torget i Norrköping. Den sista byggdes om till Hörsalen för 110 år sedan.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings äldsta kyrka.
När ryssarna kom till Norrköping som beskyddare
”Två decennier efter härjningarna 1719 var den ryska armén tillbaka i Norrköping – efter svensk vädjan. Den ryska inkvarteringen är en märklig episod i vår historia.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Sveriges och Norrköpings utsatta läge 1743–1744.
Norrköping Basketförening pryder kaktusplanteringen 2023
I sommar blir det Norrköping Basketförening som pryder kaktusplanteringen i Carl Johans park. Föreningen hyllas för sina 60 verksamma år för Norrköpingsborna, och för sin betydelse som besöksmål i Norrköping.
Kvarteret Norrtull
Kvarteret Norrtull i Nordantill var namngivet 1729.
Uppkallat efter den norra stadstullen, som låg vid kvarteret. På 1719 års karta är Norrtull utmärkt som en av stadens fyra tullar (Norrtull, Södertull, Västertull och Sjötullen) och härifrån ledde landsvägarna till Finspång och Stockholm samt vägen till Ståthöga och Ingelsta. Åren 1622–1810 togs lilla tullen, eller lanttullen, ut på handelsvaror som skulle säljas i städerna.
(Kvarteret Norrtull på Kungsgatans vänstra sida. Vykort. Ur Östergötlands museums samlingar)
Kvarteret Myrbaggen
Kvarteret Myrbaggen i Rambodal namngavs den 5 november 1979.
Namngrupp ”insekter”.
Lönnvägen
Lönnvägen i Kvillinge landsbygd namngavs den 4 november 1993.
Namngrupp ”träd”. ”Här är lummigt. Passande med ledigt trädnamn, exempelvis Rönnvägen”, skrev Erik Jämtner på stadsarkitektkontoret i sitt yttrande till namnberedningen som dock av någon anledning fastnade för trädet lönn.
Kvarteret Barken
Kvarteret Barken i Nordantill var namngivet 1729.
Rådmannen Gustaf Carl Barckman (ca 1663–1738) ägde 1728 tomterna nr 9 och 10 i kvarteret.
(Fastighet i kvarteret Barken i korsningen av Kungsgatan och Vattengatan. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Armringen
Kvarteret Armringen i Vilbergen namngavs den 2 november 1970.
Namngrupp ”smycken och ädelstenar”.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Om hovslagare och andra i sekelskiftets Midtina
Garvaregatan, sådan den tog sig ut fram till sommaren 1905. Bakom oss har vi korsningen med Bredgatan. Ett stycke fram i bilden når Garvaregatan sin dåtida ände i korsningen med den vindlande lilla Trångsundsgatan, där Bergströms hovslageri höll till inne på gården....
Marknadsdag på Tyska torget 1895
Miljön med Hedvigs kyrka är så välbekant – men året är 1895! Marknad på Tyska torget. Det tyska vara vår i luften, trädens grönska andas om månaden maj, solen står högt, det är mitt på dagen. Stig Wickström berättar. Här, säger han, här säljs ju sådant som numera är...
50-talsvyer från spårvägens vändplats vid Klingsberg
En spårvagnsförare studerar dagstidningarnas löpsedlar vid vändplatsen i Klingsberg, allt medan hans ekipage (till vänster utanför bilden) gör en stunds uppehåll. Spåret låter sig anas till vänster om kiosken. Båda bilderna på sidan har fritidsfotografen Holger...
Carl Wilhelm Ringborg – en 1800-talets konservativ
Carl Wilhelm Ringborg (1805-1881), en man för vilken 1800-talet var alltför nymodigt. Fotografiet tillhör Stadsbibliotekets Norrköpingsrum. Den man som den här Återblicken ska handla om levde för nu ganska så länge sedan. Han föddes år 1805 och dog 1881. En...
Livet i ett borgarhem
I det stora trähuset med adress Södra Strömsgatan 30, som figurerat i de två föregående Återblicken, bodde handelsfamiljen Ringborg under så gott som hela 1800-talet. Från 1840-talet och ett halvsekel framåt var detta Ludwig och Carin Ringborgs hem. ”Allt var” – skrev...
Handelsfirman Ringborgs blomstringstid och nedgång
Närbild från 1897 på de ringborgska husen. Den lilla tvåvåningsbyggnaden längst till vänster inrymde på nedre våningen kontor för Ringborgs firma och på lövervåningen bostäder. Byggnaden närmast, belägen i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och...
1800-talskvarter som hyste köpmansfamiljen Ringborg
Skepparegatans korsning med Fleminggatan (Södra Strömsgatan då) på 1870-talet. Längst i bakgrunden gaveln av det enda som i dag återstår av bebyggelsen på bilden – den dåvarande fattigvårdsanstalten för män (uppförd 1857-58) på Skepparegatan upp mot Nya torget....
En färgstark 1800-talskvinna
Forsbergska gården låg i korsningen mellan Södra Strömsgatan (numera Fleminggatan) och Östra Kyrkogatan (Kristinagatan). Förutom bostad åt innehavarinnan Emelie Forsberg inrymde huset också, som framgår av texten på fasaden, en firma – August Johansson & Co....
