Norrköpings historia
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Första Kyrkvägsgränd
Den 21 november 1968 namngavs Första Kyrkvägsgränd i Pryssgården.
Den bildar tillsammans med de samtidigt namngivna Andra Kyrkvägsgränd, Tredje Kyrkvägsgränd och Fjärde Kyrkvägsgränd det som torde vara Norrköpings märkligaste namnsvit. Gränderna har fått sina namn av att de är återvändsgator som utgår från Kyrkvägen.
Axgårdsvägen
Axgårdsvägen i Åby omtalas första gången 1966.
Vägen namngavs efter fastigheten Axgård som 1934 styckades av från Åby Humpegård och fick sitt namn efter den förste ägare, banarbetaren Axel Ivar Holm (1898–1962).
Vildapelvägen
Den 26 november 2013 namngavs Vildapelvägen i Styrstad.
Namnvalet motiverades av de äppelodlingar som finns i närheten. Vildapel är en egen art som kan vara svår att skilja från förvildade äppelträd.
Händelövägen
Den 14 november 1935 namngavs Händelövägen i Lindö.
Vägen ledde före Lindökanalens tillkomst till Händelö gård. Gården nämns första gången 1322 då Ingegerd Svantepolksdotter skrev ett gåvobrev daterat på Händelö, och bland gårdens senare ägare finns ätterna Bååt, Hård af Segerstad, Banér, Lilje, Lilliehöök, Horn, Sperling och Lejonhufvud. År 1853 köptes Händelö av friherre Nils Algernon Adolf Stierneld (se Stjerneldsvägen). Huvudbyggnaden byggdes 1850–1853 på samma plats som en äldre byggnad från tiden efter rysshärjningarna 1719. Gården kom 1901 i Norrköpings stads ägo. Närområdet präglas i dag av storskalig industri, men gården är omgiven av ett vackert landskap av ekbackar, åkermark och gammal hagmark.
Gården har fått sitt namn av ön Händelö som omfattade den bergiga nordvästra delen av dagens Händelö. Namnet innehåller det numera utdöda ordet händil som betyder knippa eller bunt. Troligen har man i området samlat lövkvistar som buntats ihop till kärvar för att dryga ut höet.
(Händelö gård 1982. Ur Norrköpings stadsmuseums samlingar. Fotograf okänd)
Uttersbergsvägen
Uttersbergsvägen i Krokek omnämns första gången 1968.
Vägen leder till Uttersberg. Säteriet vid Svinsjön har sitt ursprung i två medeltida gårdar med namnet Berg. De donerades 1595 av änkedrottning Gunilla till Peder Månsson Utter (1566–1623) som sannolikt byggde en sätesgård. Peder Månsson blev Sveriges förste riksarkivarie 1617. Den gamla huvudbyggnaden från 1700-talet ersattes 1940 av en ny.
(Gamla Uttersberg efter en målning av Carl Blomquist. Bild ur boken ”Kolmården. Del 1”.)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
