Norrköpings historia
De Geers Norrköping
Louis De Geer Konsert & Kongress, De Geergymnasiet, De Geersgatan, De Geer-statyn. Norrköping är fullt av referenser till ”den svenska industrins fader”.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Louis De Geer.
Arbetets museum tappade flest besökare
Under 2018 registrerades sammanlagt 8,04 miljoner besök på de centrala museerna, Riksantikvarieämbetets besöksmål och Forum för levande historia vilket är en minskning med 4 procent jämfört med 2017, visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys. Värst var det på Arbetets museum där besöken minskade med 33 procent.
Läs artikeln: Nättidningen Svensk Historia
Nytt nej till lägenheter på fängelsets begravningsplats
Riksbyggen får inte ta bort gravar vid Norrköpingsfängelset för att bygga bostäder. Det har kammarrätten i Jönköping nu slagit fast. Sedan tidigare är det känt att Riksbyggen vill bygga lägenheter på området där de intagna på kronospinnhuset och senare fängelset begravdes. Norrköpings kommun vill också gärna se lägenheter på platsen.
Läs artikeln: SVT Nyheter Öst
Norrköpingsmuseer samarbetar kring historiebruk
Norrköpings konstmuseum och Norrköpings Stadsmuseum presenterar samarbetsprojektet ”Historiebruk”. Det är ett pedagogiskt program som riktar sig till mellanstadiet, och innefattar två museibesök samt en promenad till Louis De Geer-statyn på Gamla Torget. Temat är historiebruk, där olika berättelser om Louis De Geer ingår. Var han den svenska industrins fader eller slavhandlare, eller både och?
Knäppingsborg – mitt i stadens historia
Knäppingsborg har en lång och spännande historia – från en mytomspunnen klippa i Strömmen via medeltidsborg och snusfabrik till dagens pittoreska stadsmiljö.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Knäppingsborg.
Ryttarstigen
Ryttarstigen i Krokek namngavs senast 1970.
Vägen kanske har fått sitt namn av den gamla ridvägen från Uttersbergs gård.
Kvarteret Stenhuset
Kvarteret Stenhuset hör till 1729 års kvartersnamn.
Här låg Louis De Geers palats, Stenhuset, som uppfördes 1627–1646 i rött och gult tegel, och var dåtidens praktfullaste privathus i Norrköping. Anläggningen omfattade också två flyglar, ekonomibyggnader, stall, vagnshus, fähus och en brukshandel samt en stor trädgård. Sedan De Geer byggt ett nytt palats i Stockholm övertogs Stenhuset av hans svärson och förtroendeman i Norrköping, Carl De Besche (1612–1681), och senare residerade Jacob Reenstierna (1625–1678), den nya ägaren till Mässingsbruket, här. Palatset eldhärjades 1711 och revs. Enligt 1766 års mantalslängd användes kvarteret Stenhuset som tobaksplantage.
Den välva källarvåningen från De Geers hus ingår i den nuvarande byggnaden som uppfördes 1784 av murmästaren Johan Fredric Fehmer
(Foto: Bengt Oberger/Wikimedias Commons CC BY-SA 3.0)
Kvarteret Rapsen
Kvarteret Rapsen i Enebymo namngavs den 21 december 1955.
Namngrupp ”det gamla bondesamhället”.
Fabriksgatan
Fabriksgatan i Butängen namngavs den 20 december 1945.
Namnet syftar på fabrikerna i området.
Kvarteret Örnen
Kvarteret Örnen i Söderstaden namngavs senast 1906.
Namngrupp ”fåglar”.
(Flerfamiljshus i kvarteret Örnen vid korsningen Nelinsgatan–Askebygatan år 2021. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.