Norrköpings historia
När Bråvalla flygflottilj försvarade Norrköping
Mitt under andra världskriget anlades Bråvalla flygflottilj utanför Norrköping. F 13 var sedan en viktig del av Försvarsmakten och Norrköping under 51 år.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om F 13.
Protest mot att flytta Skolmuseet till Hemgården
Kommunen föreslår att Skolmuseet i Oskarsskolan ska flytta till Hemgården. Där erbjuds de en yta på 80 kvadratmeter – i dag har museet sina samlingar på 350 kvadratmeter.
Läs artikeln i Folkbladet
Norrköpings nya stadsantikvarie gillar 50-talsmiljöer
Äntligen har Norrköping en ny stadsantikvarie. Hon heter Ellen Holtermann Wiig, är norska i grunden, och gillar 50-talsmiljöer. Tjänsten som stadsantikvarie i Norrköping varit ett drömjobb för henne i tio års tid. I mitten av augusti började hon på sin nya tjänst, efter att närmast arbetat sju år som byggnadsantikvarie vid Västmanlands läns museum.
Läs intervjun i Folkbladet
(Foto: Fredrik Schlyter)
Begravningsplatser i Norrköping under tusen år
Vid allhelgonatid är det många som besöker någon av Norrköpings 34 000 gravar. De gamla kyrkogårdarna har genom seklerna ersatts av allt större begravningsplatser.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings kyrkogårdar och begravningsplatser.
Vantmakaren Petter Speet skapade Drags yllefabrik
År 1642 startade den inflyttade tysken Petter Speet ett vantmakeri i Norrköping. Drags kom sedan att bli stadens dominerande textilföretag i över 300 år.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet om släkten Speet och Drags Yllefabrik.
Kvarteret Klockan
Kvarteret Klockan i stadsdelen Berget var namngivet 1729.
Krongjutarmästaren Magnus Hultman (ca 1685–1764) var 1728 ägare till kvarterets tomt nr 3 och 6 och göt där kyrkklockor och ljuskronor. Över 80 kyrkklockor gjutna av Hultman är kända och hans stora ljuskrona med 40 ljus från 1740 hänger ännu i S:t Olai kyrka. I slutet av 1700-talet återupptog klockgjutaren Anders Billsten (1752–1811) traditionen att gjuta klockor i kvarteret Klockan. Senare låg här Öhmanska klock- och ljuskronegjuteriet.
(Kvarteret Klockan vid Dalsgatan. Vykort, okänt år)
Bredgatan
Norrköpingshistorikern Edward Ringborg pekar på att Bredgatan på Norrköpingskartan 1640 har ”ett i förhållande till andra dåtida gator synnerligen brett och rymligt gatuläge” och anser att gatan benämndes Bredgatan redan då. Bredgatan finns med på 1769 års båda Norrköpingskartor.
(Bredgatan österut från Skvallertorget. Okänd fotograf)
Kvarteret Ormen
Kvarteret Ormen i Kneippen var namngivet 1897.
Namngrupp ”djur”.
(Flerfamiljshus i kvarteret Ormen år 2021. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Kvarteret Gamla Rådstugan
Gamla Rådstugan hör till stadens äldsta kvartersnamn från 1728.
I kvarteret låg stadens äldsta rådhus. I Norrköping kan en rådsstyrelse med borgmästare och råd spåras tillbaka till 1363. Rådet sammanträdde i rådstugan, som troligen låg vid stadens torg (nuvarande Gamla torget). Här låg i alla fall de äldsta kända rådstugorna. Den första förstördes 1567 då svenskarna själva brände ned staden inför en dansk attack. Den andra uppfördes på 1640-talet, men försvann redan vid den stora stadsbranden 1655. Tills dess att ett nytt rådhus vid Tyska torget stod klart 1734 användes provisoriska lokaler på olika håll i staden, bland annat handelsgillets hus vid Gamla torget.
(Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Kvarteret Hägern
Kvarteret Hägern på Saltängen var namngivet 1862.
Namngrupp ”sjöfåglar”.
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.