Norrköpings historia
Det medeltida Norrköping var inte mycket mer än en by
”Norrköping var långt ifrån dagens storstad på medeltiden – mer som en by. Spåren är få, men de senaste årens utgrävningar har gett ny kunskap om den lilla staden.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om det medeltida Norrköping.
Länsstyrelsen säger ja till att byta ut träden på Östra Promenaden
Träden på Östra Promenaden mår inte bra och för att rädda byggnadsminnet åt framtiden vill Norrköpings kommun byta ut dem mot nya träd. Länsstyrelsen har nu sagt ja till den föreslagna förändringen.
Klingsberg var Gustav Vasas gåva till Norrköpingsborna
År 1544 köptes Klingsberg av Gustav Vasa, arrendatorn avhystes och Norrköpingsborna fick bruka jorden. Området var sedan i princip obebott tills dagens stadsdel växte fram.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Klingsbergs historia.
Kvartersnamnen är en spegel av 1700-talets Norrköping
När Norrköping återuppbyggdes efter den ryska attacken 1719 namngavs stadens alla kvarter. Kvartersnamnen har sedan dess fungerat både som adresser och fastighetsbeteckningar.
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings kvartersnamn.
Stadens nya stadsarkiv kan hamna i Skulpturparken
Norrköping ska få ett nytt stadsarkiv för 100 miljoner. Och det kan komma att byggas i Konstmuseets skulpturpark. I dag har stadsarkivet lokaler i Rådhusets källare och även på andra platser i staden. Men depåerna är fulla och behovet av mer utrymme stort.
Läs artikeln i Norrköpings Tidningar
Kvarteret Vattnet
Kvarteret Vattnet i Östantill var namngivet 1728.
Arthur Nordén ansåg att kvarteret fick sitt namn i kontrast till grannkvarteret Elden, medan Edward Ringborg härledde det till att skepparen Olof Månsson 1728 ägde tomterna nr 1 och 2. Detta är ännu ett exempel på att vi ibland bara kan gissa oss till kvartersnamnens ursprung.
(Kvarteret Vattnet vid Nya torget år 2020. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Hantverkaregatan
Vid Hantverkaregatan samlades många hantverkare och deras verksamheter, bland annat skräddaren Swartz, tygvävaren Floberg, sämskmakaren Hans, sadelmakaren Dahlberg, målaren Nils Risberg, pipmakaren Niclus, handskmakaren A. Ståhle, tråddragaren Anton Andersson och skoflickaren Hernberg. Gatan fanns redan 1769.
(Hantverkaregatan västerut mot Olai Kyrkogata)
Kvarteret Kondoren
Kvarteret Kondoren i Söderstaden namngavs senast 1906.
Namngrupp ”fåglar”.
(Höghus i kvarteret Kondoren år 2020. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
Ymervägen
Ymervägen i Krokek namngavs senast 1970.
Namngrupp ”fornnordisk mytologi”. Ymer var en urtidsjätte ur vars kropp asagudarna skapade jorden i den nordiska mytologin.
Kvarteret Klockan
Kvarteret Klockan i stadsdelen Berget var namngivet 1729.
Krongjutarmästaren Magnus Hultman (ca 1685–1764) var 1728 ägare till kvarterets tomt nr 3 och 6 och göt där kyrkklockor och ljuskronor. Över 80 kyrkklockor gjutna av Hultman är kända och hans stora ljuskrona med 40 ljus från 1740 hänger ännu i S:t Olai kyrka. I slutet av 1700-talet återupptog klockgjutaren Anders Billsten (1752–1811) traditionen att gjuta klockor i kvarteret Klockan. Senare låg här Öhmanska klock- och ljuskronegjuteriet.
(Kvarteret Klockan vid Dalsgatan. Vykort, okänt år)
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
Återblicken
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.