Norrköpings historia

År 1856 presenterade snusfabrikören Erik Swartz ett förslag om att omsluta Norrköping med Promenader. Nu 165 år senare förnyas den östra av dessa unika gränsboulevarder.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Promenaderna.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Södra Promenaden vid förra sekelskiftet. Foto: Carl Nilsson. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Boken Staden vid Strömmen. Berättelser ur Norrköpings historia innehåller Peter Kristenssons 40 första stadshistoriska krönikor i Folkbladet. Den kommer ut den 25 november 2021 – förhandsbeställ den redan nu till rabatterat pris!

Arbetet pågår för fullt med den tredje, utökade upplagan av Norrköpings gatunamn. Retlig nog är det fortfarande en hel del namn som jag saknar information om – men med er hjälp kanske antalet kan minskas!

Har du koll på bakgrunden till något av nedanstående namn? Jag tar gärna emot fakta, teorier och vilda gissningar liksom tips på vem som kan veta eller var svaret kan finnas.

Skriv en kommentar eller mejla info@klingsbergsforlag.se. Tack på förhand!
/Peter Kristensson

* Sylten:
Surgatan

* Fiskeby:
Pildammsvägen

* Lagerlunda:
Fogdegatan
Rosentäppan

* Lindö:
Gastsmygen
Långsmygen
Tallskogsvägen

* Smedby:
Hagåkersgatan
Hemhagsgatan
Hustomtebacken
Lillängsgatan
Nyängsgatan
Storängsgatan
Tjusarbacken
Vindbacken
Åsbacken

* Jursla:
Byvägen
Vårbackavägen

* Krokek:
Hagstuguvägen

* Skärblacka:
Skogängsvägen

* Strömsfors:
Snäckvägen
Sätervägen

* Svärtinge:
Gullhultsstigen
Källstigen

* Åby:
Häradsvägen
Sommarvägen
Svedvägen
Tallhällsvägen

* Östra Husby:
Sandebovägen
Ängebyvägen

* Borg:
Lyckebovägen
Rydsätersvägen

* Kvillinge landsbygd:
Bäcktorpsvägen
Cylindervägen

* Skärblacka landsbygd:
Lövviksvägen

* Vikbolandets landsbygd:
Gränsvägen
Vårdkasevägen

* Öbonäs-Kårtorps landsbygd:
Vingavägen

År 1904 inleddes spårvagnseran i Norrköping när ”Gamla ettan” och nio likadana vagnar började trafikera stadens gator. Det kostade tio öre att åka med.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings spårvagnstrafik genom historien.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(En spårvagn passerar Skvallertorget. Foto ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

Människorna som bodde vid Strömmen på bronsåldern har lämnat efter sig spektakulära spår. Norrköping är i dag den stad i världen som har flest hällristningar.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hällristningarna.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Hällristningar vid Leonardsberg år 1921. Foto (troligen): Arthur Nordén. Foto: Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

I mars 1917 utsågs Carl Swartz till statsminister i ett mycket svårt politiskt läge med världskrig, hungerkravaller och rösträttskrav.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Carl Swartz.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Foto av Carl Swartz ur konsul Gustaf Eklunds porträttsamling i Norrköpings stadsarkiv; Carl Milles granitbyst av Carl Swartz från 1916. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)

Tidigare okända hällristningar har upptäckts vid Himmelstalund. De hittades i samband med en arkeologisk schaktövervakning med anledning av att gångspängerna av trä som finns kring hällarna ska utökas. I dag dokumenterades ristningarna för första gången.

Vid dokumentationen målas ristningarna upp med vit krita och ritas sedan av på stora plastark. Det är fortfarande inte bestämt om hällristningar kommer fyllas i med röd färg så småningom eller om de får förbli omålade.

– Det är alltid lika roligt när det görs nyfynd av hällristningar. Att vara kanske den första på 3 000 år som ser en ristning är alltid lika fascinerande. Det är extra roligt när det kommer nya ristningar på Himmelstalund. Det är ett otroligt hällristningsrikt område och bilderna blir bara fler och fler. Även på de hällar som varit framtagna sedan tidigt 1900-tal hittar vi ibland tidigare okända ristningar, säger Theres Furuskog, antikvarie på Norrköpings stadsmuseum och specialiserad på hällristningar.

Dagens dokumentation utförs av Theres Furuskog och Sven-Gunnar Broström, specialist på inventering och dokumentation av hällristningar. Bland de nyupptäckta figurerna finns skepp, människofigurer och en orm.

–  Av de nya motiven är nog ormfiguren mest intressant. Det är inte helt ovanligt med ormmotiv, men denna är den första på hällarna vid Himmelstalund. Ormen ser också ut att ha munnen öppen vilket ger det hela en extra dimension. Attackerar den något eller ville man bara förstärka att det var just en orm som ristades? frågar sig Theres Furuskog.

(Foto: Norrköpings stadsmuseum)

(2021-06-22)