Norrköpings historia
Nyheter
Det sagolika slaget vid Bråvalla
”På Bråvalla hed stod Nordens största slag med hundratusentals krigare, politiska konsekvenser och gudomligt ingripande. Men var det vid Norrköping? Och har det ens hänt?”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om slaget vid Bråvalla.
Här finns länkar till de tidigare krönikorna.
(”Bråvallaslaget” – ofullbordad oljemålning av August Malmström. Östergötlands museum)
Lidén var Sveriges första litteraturhistoriker
”Johan Hinric Lidén lade grunden till svensk litteraturhistoria och hans sjukrum på Drottninggatan var under sjutton år träffpunkt för Östergötlands lärda.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Sveriges första litteraturhistoriker.
Här finns länkar till de tidigare krönikorna.
(Johan Henrik Lidén, 1741–1793. Oljemålning av Pehr Hörberg, 1792. Nationalmuseum. Foto: Nationalmuseum)
Tvångarbetande kvinnor på Norrköpings spinnhus
”Norrköpingsfängelset var under lång tid en tvångsarbetsanstalt för kvinnor som satts i spinnhus – på grund av brott, arbetslöshet eller osedlighet.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings spinnhus.
Här finns länkar till de tidigare krönikorna.
(Fängelset i Norrköping år 1932. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Norrköpings broar – från Gamlebro till Tullhusbron
”Broar har varit viktiga i Norrköping genom historien. Ännu på 1700-talet fanns enbart Gamlebro, Saltängsbron och Bergsbron – i dag finns det 21 broar.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings broar.
Här finns länkar till de tidigare krönikorna.
(Bergsbron år 1876. Foto: Axel Rydin. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
När Norrköping var huvudstad i hertigdömet Östergötland
”I början av 1600-talet var Östergötland ett självständigt hertigdöme styrt från Norrköping av hertig Johan – kungasonen som två gånger tackade nej till tronen.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hertig Johan av Östergötland.
Här finns länkar till de tidigare krönikorna.
(Hertig Johan av Östergötland, oljemålning tillskriven hovmålaren Holger Hansson (1570–1624), beskuren, Nationalmuseum.)
Himmelstalund var Norrköpings nöjescentrum
”Himmelstalunds hälsobrunn var på 1800-talet ett omtyckt utflyktsmål för Norrköpingsborna. I brunnssalongen arrangerades konserter, teaterföreställningar och baler.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Himmelstalund.
Här finns länkar till de tidigare krönikorna.
(Himmelstalunds brunnssalong fotograferad i samband med Nordiska Museets kulturhistoriska undersökning av äldre byggnader i Norrköping 1946. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)
Männen som gav namn åt gatorna på Söder
”Den som vandrar genom gatorna på Söder bjuds på en lektion i Norrköpings personhistoria. Där lever minnet av en rad gamla Norrköpingsbor vidare på gatuskyltarna.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om männen som gav namn åt gatorna på Söder.
Här finns länkar till de tidigare krönikorna.
(De femton märkesmännen på gatuskyltarna i Söderstaden. Foto: Peter Kristensson/Klingsbergs Förlag)
IFK Norrköpings 125 år av idrottande
”Under 125 år har IFK Norrköping nått exempellösa framgångar och blivit älskat av en hel stad. Och genom historien har det handlat om mycket mer än fotboll.”
Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om 125-årsjubilerande IFK Norrköping.
Här finns länkar till de tidigare krönikorna.
(IFK Norrköpings guldlag 1943. Okänd fotograf. Ur IFK Norrköpings arkiv, Norrköpings stadsarkiv)
Sahar Burhan
Konstnären Sahar Burhan tilldelades 2022 Norrköpings kommuns kulturstipendium till Moa Martinsons minne på 144 458 kronor.
– Sahar Burhans verk relaterar alltid till mänskliga frågor såsom yttrandefrihet, integration och kulturell mångfald, frågor som är högaktuella just nu, säger Per Ziljat (S), ordförande för kultur- och fritidsnämnden.
Sahar Burhan har en kandidatexamen i fri konst från universitetet i Damaskus och kom till Sverige 2007. Hon har varit en mycket aktiv visuell konstnär i Norrköping och föreläser, ordnar workshops, skriver krönikor, tecknar satir och har grundat ett nytt galleri samt en ny konstförening i Norrköping. Stipendiaten ställer frekvent ut sin konst i Norrköping och är dessutom en bindande och inkluderande person för många av stadens konstnärer.
– Jag blev överväldigad av glädje när jag fick vet att jag blivit årets Moa Martinson-stipendiat. När jag kom till Sverige hade jag ingenting mer än min utbildning som konstnär och min fantasi, full av många bilder och former som jag hade i huvudet. Konst för mig är en metod jag använder för att kunna leva. Jag tänker på Moa Martinson och de svårigheter som hon ställdes för som kreativ människa och hur dessa svårigheter har förvandlats till ett stipendium som hjälper mig att övervinna svårigheter jag möter för att kunna leva som konstnär, säger Sahar Burhan.
(Sahar Burhan. Foto: Crelle)
Utställningen ”Nils Liedholm – från Valdemarsvik till Italien”
I år är det hundra år sedan fotbollslegendaren Nils Liedholm (1922–2007) föddes. Det firas genom att utställningen ”Nils Liedholm – från Valdemarsvik till Italien” visas igen på turistbyrån i centrala Valdemarsvik under maj till september. Här berättas historien om hur Nils Liedholm gick från lokal fotbollsgrabb i Valdemarsvik till att bli en världskänd fotbollsspelare och i äldre dar även tränare och vinkännare.
Ryktet att det fanns en intressant fotbollsspelare i Valdemarsvik spreds vida omkring i Fotbollssverige under början av 1940-talet. Bland klubbarna som visade intresse kan nämnas Sleipner, AIK, IFK Norrköping och Eskilstuna. År 1943 skrev han på för Sleipner i Norrköping. Att det blev just Sleipner berodde nog på att det var 1930-talets storlag och dessutom Nils favoritlag. Många gånger hade han tagit tåget från Valdemarsvik till Norrköping för att se sina favoriter spela på Idrottsparken.
Under de tre åren som följde i Sleipnertröjan blev Nils också uttagen till sin första landskamp – en B-landskamp som spelades i Norrköping mot Danmark i juni 1946. På våren 1947 debuterade han i allsvenskan för IFK Norrköping och på sommaren samma år debuterade han i A-landslaget. Nils Liedholm blev OS-mästare i London 1948. Året efter blev han proffs i italienska Milan och fick därmed inte delta i landslaget förrän på VM på hemmaplan 1958, då även proffsspelare fick medverka.
I Milan bildade han, tillsammans med Gunnar Gren och Gunnar Nordahl den fantastiska målmaskinen Gre-No-Li. Under sin tid i Milan förde han laget till fyra ligasegrar. Enligt många italienare var Milans lagkapten den mest komplette fotbollsspelaren någonsin i den italienska fotbollen.
I början av 1960-talet inledde han sin karriär som tränare, först i Milan och senare i Roma. Han gjorde också kortare inhopp i andra klubbar.
Efter Liedholms bortgång 2007 beslutade Valdemarsviks kommun att hedra hans minne med en bronsbyst i Valdemarsviks rosarium, omgärdad av rosor med namnet Nils Liedholm ”Lidas”. Under arbetets gång, och i nära samarbete med sonen Carlo Liedholm, togs initiativet till utställningen ”Nils Liedholm – från Valdemarsvik till Italien”, som nu har återinvigts. I utställningen får man, med hjälp av bilder och material från familjen Liedholms privata samlingar, ta del av fotbollsstjärnans liv och karriär.
