Norrköpings historia

I sommaren 2025 är det 100-årsjubilerande Tjalve som pryder kaktusplanteringen i Carl Johans park. Under åren har föreningen satt Norrköping på kartan genom stora evenemang och sportsliga prestationer. Tjalve är sedan några år uppdelad i två föreningar, Tjalve Friidrott och Tjalve Orienteringsklubb.

– Att få synas i kaktusplanteringen är att få fira vårt 100-årsjubileum tillsammans med hela Norrköping och alla besökare vilket känns väldigt hedrande, säger Anna Palmerius, ordförande i Tjalve IF.

– Det är mycket glädjande att 100-åringen Tjalve kommer att synas i ett så traditionstyngt sammanhang som kaktusplanteringen. Vi är glada och stolta över vad vi har åstadkommit under vårt första sekel och vi kommer att fortsätta i samma anda för och med Norrköping, säger Johan Dahm, ordförande Tjalve OK.

Motivering:
”100-årsjubilerande Tjalve är en välkänd förening i Norrköping och som förknippas med en bred idrottsverksamhet för alla åldrar. Tjalve arrangerar årligen Vårruset och Stadsloppet som sätter så väl löpare som motionärer i rörelse. Föreningen har satt Norrköping på kartan med medlemmars prestationer och engagemang – men också stora evenemang som O-ringen 2019 och SM i friidrott 2022. Allt började den 21 mars 1925, då GoIF Tjalve bildades av medlemmar i KFUM:s gymnastik- och idrottsavdelning, för att vidareutveckla idrotten i Norrköping. Under åren har de haft verksamhet inom gymnastik, friidrott, orientering, skidåkning, ishockey och bridge. Sedan 2021 är Tjalve uppdelad i de två föreningarna Tjalve Friidrott och Tjalve Orienteringsklubb. De samarbetar tätt och har tillsammans omkring 1 000 medlemmar – men berör med sitt engagemang betydligt fler än så.”

Linköpings universitet och Föreningen Norrköpings synagogas vänner uppmärksammas med inspirationsplanteringar.

Kaktusplanteringarna från och med 1926

Stora hotellet var Norrköpings första hotell och i anslutning till Centralstationen byggdes sedan en rad andra – med namn som Centralhotellet, Vasa, Göta och Kullberg.

Peter Kristenssons nästa sista stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om hotellstaden Norrköping.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Stora hotellet 1920. Foto: Gustaf Lidberg. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar.)

I Norrköping finns ett 40-tal byggnader som är så värdefulla att de ska bevaras för all framtid – från Johannisborgs slottsruin till Sverre Fehns Nordenvilla.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings byggnadsminnen.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Byggnadsminnena Johannisborgs slottsruin, Bergslagsgården, Linghallen och Sverre Fehns Nordenvilla. Foto: Erik Liljeroth/AB Allhem, okänd och okänd (Norrköpings stadsarkiv) samt Teigens Fotoatelier (DEXTRA Photo, CC BY)

Den 9 september 1934 invigdes Kungsängens flygplats strax utanför Norrköping. Nittio år senare är den Sveriges äldsta civila flygplats.

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings flygplats.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Kungsängens flygplats på 1930-talets andra hälft. Okänd fotograf. Ur Norrköpings stadsarkivs samlingar)

”Tjugo Norrköpingsbor har tagit trettiotvå guld i de olympiska spelen och i Paralympics – från truppgymnastiken i London 1908 till de alpina tävlingarna i Peking 2022.”

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om Norrköpings alla OS-guld genom historien.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Gunnar Höjer, Gustaf ”Topsy” Lindblom, Ivar Johansson, David Wallin vid Arilds strand, Knut och Gunnar Nordahl, Pernilla Wiberg, Jonas Jacobsson, Malin Baryard Johnsson och Ebba Årsjö. Foto 1–2: Okänd fotograf, foto 3–7: Sjöberg Bildbyrå, foto 8: Haide Westring/Svenska Ridsportförbundet, foto 9: Karl Nilsson/ Sveriges Paralympiska Kommitté)

”År 1604 samlades riksdagen i Norrköping och antog det som fick namnet Norrköpings arvförening. Den gjorde Karl IX till kung och hans ättlingar till tronföljare.”

Peter Kristenssons senaste stadshistoriska krönika i Folkbladet handlar om de turbulenta åren runt sekelskiftet 1600.

Här finns länkar till de tidigare krönikorna.

(Karl IX, okänd konstnär, Gripsholms slott. Foto: Nationalmuseum)