Enligt sägnen ska Jonsberg ha fått sitt namn efter vikingen Jon Stake, som rövade bort en sveaprinsessa och här uppförde en borg. Det äldsta dokumenterade namnet är dock Menaoos (1317) – gården vid Menaåns mynning. Först under 1500-talet kallas gården Jonsberg och ibland Hornsberga.
Hans Eriksson (Ulfsparre) byggde omkring 1600 det första säteriet och skapade med Jonsberg som huvudgård ett betydande jordkomplex. Ungefär samtidigt, 1609, uppförde han ett eget gårdskapell på samma plats som nuvarande kyrkan.
På 1680-talet beskrivs gården som välbebyggd, men den nuvarande huvudbyggnaden i två våningar med sina två tätt liggande flyglar härrör från 1791. Av dessa var den södra från 1785 ursprungligen inredd till bostad medan den norra, byggd 1791, innehöll bagarstuga, visthus, mangelbod, spannmålsvind m.m.
De viktigaste yttre förändringarna sedan 1700-talet är att de ursprungligen rödfärgade timmerbyggnaderna försetts med gul locklistpanel, fönstren har fått trä- istället för blyspröjsar och taken har tegeltäckts. Trots dessa förändringar utgör Jonsberg med sina höga brutna tak en karakteristisk 1700-tals herrgårdsanläggning.
Källor:
Byggnadsminnen 1978-1988 – Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet, Uppsala 1989;
Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1980-06-27, Dnr 11.392-425-79
