Historia finns i så mycket mer än slagfält, dokument som spikas upp på kyrkdörrar och vilka kungar och drottningar som lever när. Det är minst lika intressant att titta på de små detaljerna från historien, det ger oss en unik inblick i hur livet var och hur deras kultur såg ut. Därför tänkte vi titta lite på historiska frisyrer fram till 1900-talet i den västerländska kulturen.
Vikingatiden
Under Medeltiden kan man säga att vikingarna var de mest rena och “fräschaste” befolkningen i Europa. Det var deras sed att tvätta händer, fötter och ansikte varje dag. Man badade åtminstone en gång i veckan, tvättade gärna håret och höll det välkammat..Både män och kvinnor hade långt hår som de var stolta över, håren flätades och de använda pärlor och band för att dekorera sin frisyrer. Kvinnor var dock mer styrda och gifta kvinnor brukade sätta upp håret i tajta knutar eller använda hättor eller sjalar för att knyta upp håret.
1500-talet
Mittbenans tid, kan vi säga. Långt hår för kvinnor var fortfarande normen och de som gifte sig skulle gärna ha håret övertäckt. Senare under renässansen blev adeln mer frispråkig och smyckade gärna sina frisyrer med ädelstenar och diadem. Man försökte få mer volym i håret och det blev populärare att ha lockigt än rakt hår. På den här tiden hade man dock glömt allt som hette renlighet och sminkade hellre över smutsen än att tvätta sig då vattnet blivit otjänligt på de flesta platser.
1600-talet
Nu skulle volymen tas till sin spets med höga frisyrer. Precis som vi köper löshår från Poze Hair och andra salonger idag, köpte barockens kvinnor löshår för att få mer hår när de fina frisyrerna skulle skapas. Alternativt använde man sig av peruk men kvinnornas peruker var inte i närheten så ståtliga och välgjorda som männens. Peruker blev dyra mot slutet av 1600-talet och därmed mer en statussymbol än mode.
1700-talet
När vi snubblar in i rokokotiden hamnar vi i den mest överdrivna perioden. Först började kvinnorna att pudra håret och täckte det med en huva men allteftersom frisyrerna blev mer komplicerade, övergick man mer till peruker igen. Mot slutet av 1700-talet kunde en peruk vara 1 meter hög och välsmyckade. När hatten introducerades var det dock den som fick all utsmyckning och frisyrerna enklare.
1800-talet
Sist men inte minst kliver vi in i empirens tidsålder där romantik och realism brottas som århundradens tankesätt. Kraftiga lockar mitt på huvudet blev ett stort mode, gärna tillsammans med hårband eller blommor. Kvinnorna använde dekorativa kammar för att hålla uppe frisyren som bestod av tre delar: en knut baktill för volym och de två sidorna lockades och spändes fast med hårbandet.
