Stämningsfull vy från Trångsundsgatan någon gång omkring sekelskiftet. Hitre delen, med den Bolinska gelbgjutargården till höger, försvann helt i samband med 1905 års stora reglering. Det stora huset uppe i korsningen med Garvaregatan, det som inrymde Frälsningsarméns ångkök och kafé, fick däremot stå kvar även i den nya tiden. Där uppe nådde Garvaregatan vid tidpunkten för fotografiet sin ände. Sommaren och hösten 1905 schaktades det sedan för den nya breddade Garvaregatan, när den drogs vidare vänsterut till Västgötegatan. På grund av nya nivåförhållanden kom sedan en trappa att leda upp till det som blev kvar av Trångsundsgatan, dvs sträckningen förbi ångköket och upp till Norra Bryggaregatan. Båda fotografierna tillhör Frida Moberg-samlingen i byggnadsnämndens arkiv, förvarat i Stadsarkivet.
Idag har vi, jämfört med förra lördagen, tagit oss ännu djupare in i sekelskiftets gamla Midtinakvarter – de som redan då var dömda till undergång.
Midtina, det är ett namn med klang; med associationer till gamla tider och seklers gång – något som också är helt igenom passande när det gäller dessa kvarter, bland de allra äldsta i Norrköpings stad.
Fast i verkligheten är nog det så märgfyllt klingande namnets härledning avsevärt mer prosaisk.
Troligen är nämligen Midtina endast en skriftspråklig försköning av vad som på vanligt Norrköpingsmål var ”Mittina”, ”mitt-i-na” – och då helt enkelt betydde ”mitt i stan”.
I folkmun kallades stadsdelen även för Trångsund. Dess dominerande gata, den som slingrade sig igenom hela det åldriga området, hette ju också Trångsundsgatan.
Det är just den gatan som vi ser på dagens båda bilder, med en vy åt vardera hållet. På den övre bilden lyser sekelskiftessolen över trähuset till höger, som hörde till den Bolinska gelbgjutargården. Borta vid husknuten har några unga flickor samlats, uppväxta i den vindlande och krokiga Midtinavärlden.
Den hitre delen av den åldriga Trångsundsgatan försvann från jordens yta i samband med den stora regleringen av området kring år 1905.
Då drogs Garvaregatan, som vid tidpunkten för dagens bilder ännu nådde sin ände däruppe i korsningen med Trångsundsgatan, fram till Västgötegatan. Det schaktades för vägbygget, och även för den övre del av Trångsundsgatan som sedan återstod blev det förändringar.
Från den nya breddade Garvaregatan anlades nämligen några trappsteg, som förde upp till fortsättningen av Trångsundsgatan, fram till dess utmynnande uppe i Norra Bryggaregatan (numera omdöpt till Mäster Påvels gränd).
Dessa trappsteg finns också kvar än i dag Byggnaden som härbärgerade ångköket är visserligen sedan länge riven, men till vänster om den lilla trappan återfinns det enda i dag kvarvarande huset i hela kvarteret – den 10-talsbyggnad, som sedan länge inrymt en gummiverkstad.
Något längre bort på ångkökshuset på den övre bilden berättar en liten skylt om Frälsningsarméns Ångkök & Caffe (jo, det står faktiskt så!).
Ångköket, som hade öppnats 1898, fanns sedan kvar där på platsen ännu i åtskilliga år, trots den väldiga omstöpning som gamla Midtina under den tiden genomgick.
En som mycket väl minns inrättningen från sin egen barndoms 1920-tal är Holger ”Brasso” Svensson, uppväxt på närbelägna Bredgatan 18 (Återblicken 11-9-93 och 2-10-93).
Själv gick unge Holger gärna ärenden åt den hygglige föreståndaren, och han sågade också ved inne på gården. Då brukade det vankas ett mål mat som lön för mödan.
– Det var många fabriksarbetare, som gick dit till ångköket och åt, berättar Holger Svensson. Där var alltid fullt vid halv tolvtiden. Riktigt fattiga fick en matlapp, så att de kunde äta gratis där. Käket var bra, det var sannerligen ingen som klagade på den tiden.
Och torsdagar spreds en ljuvlig doft av ärtsoppa över de omkringliggande kvarteren där på Norr.
Så några ord även om vyn nertill. Jämfört med den övre bilden ser vi där Trångsundsgatan åt andra hållet, uppifrån korsningen med Garvaregatan och er i riktning mot Strömmen.
Till vänster en skymt av Bolinska gården, och till höger närmast har vi planket som omgav hovslagaregården – båda omnämnda i den föregående Återblicken.
I den artikeln figurerade även den anläggning till vilken porten borta i Trångsundsgatas fond ledde in – nämligen ankan Malcolms ångtvätt.
Och där nere kan man också ana den gamla Trångsundsgatans svängning åt höger, där den sedan löpte parallellt med Strömmen bort till Västgötegatan alldeles invid Gamlebro.
Vy uppifrån Garvaregatan ner längs den del av gamla Trångsundsgatan, som sopades igen helt redan kring 1905. På fotografiet, som är från sekelskiftet, skymtar vi den Bolinska gården till vänster och nerförbacken ingången till tomten där Malcolms ångtvätt återfanns. Där nere svängde den säreget vindlande Trångsundsgatan åt höger.
Så som på den nedre bilden tog alltså det åldriga Midtina ut kring sekelskiftet – men sedan inte så länge till.
De gamla trähusen revs redan i samband med 1905 års stora omreglering av området – vartefter de nya väldiga fabrikshusen, tillhörande Nyborgs och Törnell & Ringströms textilfabriker, uppfördes där på platsen.
Frälsningsarméns ångkök fick dock leva vidare i den föränderliga världen, ännu några årtionden. Så småningom blev där i stället ungkarlshotell. Men fortfarande bevaras ångköket i kärt och tacksamt minne hos mången äldre medborgare.
Ur artikelserien Återblicken av Jan Nordström. Folkbladet den 15 januari 1994.
