Byggnaden, som ligger i hörnet av Drottninggatan och Nygatan, uppfördes 1893 av kapphandlanden Alfred Andersson. De fina bygglovritningarna är osignerade och därför är arkitekten okänd. Huset är det äldsta i kvarteret. Den spira som fanns på tornet i hörnet av Drottninggatan och Nygatan finns det inga säkra uppgifter på när den monterades ner. Troligen någon gång mellan åren 1950 till 1960. Byggnaden består av tre våningar samt delvis inredd vind med lägenheter.
Fasaden består av orangebrun puts på tegel samt sockel i granit. Sockelvåningen har blockrusticerad puts. På fasaden finns också kolonner och fina rundbågsformade fält över fönster. Fasaden hade vid uppförandet en ljusare färgsättning. Fasaden är ritad i nyrenässansstil.
Lägenheterna har kakelugnar, trägolv, spegeldörrar och stuckaturer bevarade. Vissa lägenheter är ombyggda till kontor. Lägenheterna moderniserades varsamt åren 1931, 1958 och 1979. Lägenhetsdörrar i äldre stil, vissa med glas och överstycken i trä. Gemensamma balkonger mot gården i nutida karaktär.
Husets huvudtrapphus med ingång från Drottninggatan har vackra väggpaneler, stuckaturer samt marmorgolv och entrédörrar i äldre stil. Modern färgsättning både i tak och på väggar. I trapphuset finns även en hiss som troligen monterades in under 1930-talet. Hissdörren har fina smidesverk och hisskorgen har fina speglingar och golv av sentida karaktär. Portikdörren med ingång från Nygatan är av nutida karaktär med automatisk öppning. Portdörrar till trapphuset med entré från Drottninggatan är av sentida karaktär, troligen från tidigt 50-tal.
Huset inventerades år 2005 av Bo Daniel Hörnestam.
