Borg och Löts socken, i Memmings härad är genom kungl. resolution af den 21 oktober 1783 förenad af tvenne socknar med dessa namn. Gränserna äro i öster Norrköpings stads egor och S:t Johannis, i norr sjön Glan och Motala ström, i vester och sydvest Kullerstad och Kimstad samt i sydost Vestra Husby. Längden är 1 och bredden 0,8 mil. Socknens egovidd är 19,660 1/4 tunnland, hvaraf:
2,982 1/2 tnl åker och odlad jord,
904 tnl äng, samt
15,773 3/4 tnl skogbärande mark.
Socknen är på det hela taget en slättbygd med enstaka ofruktbara bergkullar här och der. Mot söder blifver marken mera bergig. Rådande jordmån är lera och något sandjord. — Några mindre sjöar, Alsäter- och Löfstadssjön samt Runken utfalla, förenade genom mindre åar, i Glan.
Genom norra delen af socknen går östra stambanan samt stryker förbi egendomarne Borg, Eksund m. fl. Jernvägsstation inom socknen är Eksund. Stora landsvägen från Norrköping går förbi kyrkan, der den delar sig och går dels tillLinköping, samt dels den så kallade bergslagsvägen till Kullerstads socken. — Folkmängden var år 1754: 990, 1790: 1,100, 1810: 1,105, 1830: 1,175, 1850: 1,320, 1873: 1,563, hvaraf 786 manspersoner. — Socknen har 54 3/4 oförmedl. samt 50 3/4 förmedl. mantal.
Gårdar inom socknen äro: L. Alsäter 1, Stora Alsäter2, Baggetorp 1/2, Borg 6, Borläge 1/2, Brogetorp eller Herrbro 1/2, Bårstad 3, Ede 1, Eksund 1, Eneby 4 1/2, Finnstad 2 1/2, Gäfverstad 1 5/8, Hagsäter 1/8, Helgetorp 1/4, Häradsudden 1/4, Högby 2, Ingelstorp 1/2, Klinga 4 1/8, Knutstorp 1/2, Krogstorp 1/4, Kättsäter 1, Lefverstad 1, Löt 1, komministerbost., Resebro 3, Skrallen 1/4, Skälf 3, Skärlunda 1, Sqvalbäcken 1/4, Syttorp 1/2, L. Thorslunda 1/2, Thorslunda 1 länsmansbost., Torp 2 1/2, L. Trostad 1/2, Trostad 1 1/2 kyrkoherdebost., Wi 1, Wäsentorp 1/2, L. Åkemossen 1/8. — Hufvudnäringen är åkerbruk. Socknens hela i utsädesbelopp är 1,499 tunnor spannmål, 461 tunnor potatis och 20 tunnor lin eller hampa. Af djur framfödas här 116 hästar, 351 oxar, 23 tjurar, 685 kor, 122 ungnöt, 600 får och 126 svinkreatur. — Norfors silfvergrufva, belägen nära Borg, bearbetades 1737–40, då den såsom mindre lönande nedlades.
Borg och Löt har fordom och ända till början af 1500-talet haft hvar sin kyrkoherde. Omkring år 1535 nämnes Löt som modersocken. Från år 1696 blef Löt annex till Borg, då kyrkoherdebostället blef boställe för komministern. Kyrkoherdarne i Borg voro allt emellanåt äfven hospitalspredikanter i Norrköping. Såsom redan är nämdt blefvo socknarne förenade till ett pastorat år 1783, hvilket är konsistorielt af 3:e klassen. Kyrkan är byggd 1799–1803. Dess längd är 100 och bredd 42 fot. Altartaflan, som är målad af Per Hörberg år 1804 föreställer Kristi bergspredikan. Den är hitskänkt af öfversten, frih. sErik Göran Adelswärd. — Orgelverket är med 16 stämmor från år 1807. — Tvenne ringklockor hänga i kyrktornet. Den större af dessa skänktes år 1411 till Löts kyrka af ”landshöfdingen” Håkan Hand. Å densamma, som enligt inskrift, blef omgjuten år 1736 läses bl. annat:
Allt det anda hafwer lofwe Herren. Halleluja. Ps. 150 v. 6.
På samma sida finnes äfven ganska vackra bilder af Kristus och sex apostlar, jemte orneringar. Å andra sidan läses:
All orätt helgon till ähro
Jag förra gången guten blef,
Thå man sig höll till påfvisk läro
Och fjortonhundraelfva skref.
Men nu är jag förnyad worden
Sen mig en klämtning hade spräckt,
Guds namn till ähro när på jorden
Och nytto for de Christnes släckt
Ack skyndar eder thå med gamman,
När jag er kallar med mitt ljud,
Att rättlig tjena Gud till samman
Så fån J samlas sidst till Gud.
Den mindre klockan har på ena sidan: Guten ny 1705. Vådeligen spräckt 1733, 1757, 1774. Tredje gången omguten 1775 med kyrkans kostnad. Hederligen begåfvad af fru Nordstein etc. etc. — Å andra sidan läses:
Syndare, när du hörer klockeljudet,
Skynda thig att böja knä i Jesu namn,
Kom att omfamnas af Guds kärlek
Tänk på döden, ömma om själen
Kämpa för himmelen!
På altaret står ett krucifix af silfver med korset af ebenholz. Det skall vara fördt från Rom af en medlem af adliga slägten Kinninmundt samt skänkt till Borgs kyrka af friherrinnan Brita Billingsköld, född Eldstjerna. Äfvenså finnes här ett messingsbäcken med inskrift: ”Marcus Tullius Cicero Cons.” Samt en bröstbild af Cicero med den för familjen utmärkande vårtan å kinden. Detta bäcken säges vara fört från Rom till Wadstena, der det i flere led gått i arf inom slägten Barckhus, då det skänktes till Borgs kyrka. Bäckenet, som redan i medio af 1700-talet tillhörde kyrkan, begagnades då liksom ännu i dag till dopskål.
De äldre kyrkorna nedrefvos år 1803. Deras ålder är obekant. Borgs kyrka undergick eldsvåda 1729 den 20 april, genast efter gudstjensten slut, men uppbyggdes ånyo efter få år. Föröfrigt känner man icke några olyckor, som öfvergått densamma. I kyrkan fanns Eldstjernska grafven, hvilken ännu qvarstår i säteriet Borgs park. Denna graf är församlingen skyldig underhålla. Frih. Brita Billingsköld f. Eldstjerna skänkte nemligen år 1729 för detta ändamål till församlingen Ekenberg 1/4 mantal i S:t Johannis socken, som för närvarande är utarrenderadt för 350 kronor.
Löts kyrka var under katolska tiden invigd till alla helgons ära. I kyrkan fanns graf för ätten Krusbjörn, hvars vapen äfvensom Gyllenhornska fanns på denna kyrkas predikstol.
Nuvarande kyrkans afstånd till Norrköping är 0,4 samt till Linköping 3,6 mil. Generalvisitation försiggick sednast 1869. Kyrkokassorna, belöpa sig till öfver 10,000 kronor. Dessutom hithör Borgs f.d. klockaregård, hvilken för närvarande i arrende lemnar 431 kronor.
Donationer till församlingens fattige äro gjorde af rådmannen Lorens Nordstein, af sadelmakaren i Stockholm Rydorff och från 1852 af majoren, friherre Johan Karl Kuylenstjerna.
Af fornlemningar märkas inom socknen en betydlig mängd af olika beskaffenhet. Så finnes vid torpet Wallen å Klinga egor en domaresten 6 fot lång och öfver 4 fot bred samt 2 fot tjock. — Vid Herrebro märkes hällristningar, föreställande sköldar, hjul, skepp m. m. Man har härstädes fordom äfven funnit värjklingor, sporrar samt ovanligt formade hästskor, hvilket allt tordebevisa, att urtima härstädes stått något fältslag. — På säteriet Borgs egor kan man ännu i en äng derstädes se lemningar af den skans, som den ädle frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektsson här uppförde, då han 1434 belägrade och intog Ringstaholms slott. Omkring år 1720 hittade man här en kanonkula, efter Broocman ”stor som ett litet barnahufvud.” — Midt för Ringstaholm finnes ett berg, kalladt kurberget, efter en der i äldre tider stående vaktkur. — I Resebro mosse, hvilken utan tvifvel fordom varit sjö, finnes på en holme, kallad öna grundvalar efter en större oval stenbyggnad med tvenne cirkelformiga flyglar. ”Den myckenhet sten,” säger Widegren”, som dels i mannaminne derifrån blifvit hemtad och dels ännu finnes qvar gifver tillkänna, att byggnaden varit betydlig.” — På brudberget i Resebro äng har en mur furdom afstängt den enda tillgängliga sidan af berget. — På det så kallade röfvareberget utvisa lemningar att här förr funnits en större stenbyggnad, hvilken enligt allmogens påstående skall hafva varit en ”röfvareborg”. Ättehögar och bautastenar finnas här äfven omnämda.
Då ryssarne år 1719 voro på väg till Linköping för att der fortsätta sina härjningar, kommo de icke längre än till nyssnämde Herrebro, beläget 0,5 mil från Norrköping. Härifrån återvände de samt afseglade samma dag sin väg. En sägen berättar, att en gumma, vid namn Brita Olsdotter, skulle skrämt bort dem med en berättelse om engelska flottans samt 20,000 man svenska truppers ankomst. Historieforskare berätta deremot, att den oväntade syn af några hundra man svenskt och polskt kavalleri, som här voro samlade, orsakade deras tillbakagående.
Socknens adress är Eksund.
Anton Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland. Förra delen. A-L, Norrköping 1875-1877
