Norrköpings rådhus tog mer än tre år att uppföra och byggkostnaden uppgick till 1,7 miljoner kronor. Från början rymde byggnaden polis, rådhusrätt och magistrat, byggnads- och hälsovårdsnämnd, stadsfogde-, vattenlednings-, mantals- och byggnadskontor, stadskassans kontor, kronouppbörds- och drätselkammare och inte minst stadsfullmäktige. Idag finns vissa av kommunstyrelsens förvaltningar i huset liksom ett revisionskontor och överförmyndare. Inga större ingrepp har gjorts i rådhusbyggnaden sedan den stod färdig 1910.
Rådhuset är byggt i tre våningar med inredd källarvåning och vind, fasaderna är av mörkt helsingborgstegel med horisontella listverk av ljus granit och även sockeln är av granit. Fasaderna delas också in av vertikala, murade lisener. De mycket höga, smala fönstren i byggnadens andra våning (piano nobile) markerar de viktigaste verksamheternas lokalisering i byggnaden, magistraten, rådhusrätten, stadsfullmäktige.
Taket är ett hög valmat mansardtak som täcks av svart glaserat tegel och kopparplåtdetaljer. Kring byggnadens takvåning löper också en balustrad med obelisker i hörnen. På nocken de vackert arbetade ventilationsskorstenar som klätts med kopparplåt. Mest framträdande är det höga tornet som markerar byggnadens mittparti mot torget. Tornet, vars höjd torde göra det till Norrköpings landmärke framför alla, kröns av en förgylld staty som föreställer stadens skyddshelgon S:t Olof.
Den ursprungliga huvudentrén mot torget är monumental till sin utformning. En rak naturstenstrappa med två armar flankeras av dekorhuggna koppartäckta gatlampor. Portalen är av natursten och kröns av ett brutet triangelfält med delvis förgylld paradbalkong. Trapphallen är lika storslagen till sin utformning varibland det mest uppseendeväckande är golvets utformning som Norrköpings vapen med olika stensorter. Rådhusrättens forna sal är placerad i piano nobile och har inte genomgått några genomgripande förändringar sedan huset byggdes. Bröstningspaneler täcker väggarna där de inte är vitmenade, deviser och putsdekorationer pryder också salen. Rätten var placerad på ett podium vid salens ena kortsida med dagsljus som föll in från sidan. Rätten satt vid ett svängt bord som avslutas framtill av ett skrank. I motsatt kortända finns en åhörarläktare med balustrad av trä. Parternas möblemang är borttaget.
Rådhuset blev byggnadsminne 1990.
Källa: Bebyggelseregistret (Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-27)
(Foto: Sakletare, licensierad under public domain via Wikimedia Commons)