Qvillinge socken i Bråbo härad gränsar i norr och nordost till Simonstorp, i öster till Krokek, i sydost till Bråviken, i s. och sydvest till Eneby samt i vester till Risinge. Arealen är 1,1184 qv.-mil, hvaraf 1,0398 fastl. och 0,0786 insjöar eller 24,064 tunnl. = 134,760 qv.-ref land utan vatten. Socknens fruktbaraste del är belägen i en däld emellan Kolmården och den s. k. Eneby mo. Marken är der jemn, och rådande jordmånen är lera. Den öfriga delen af socknen är belägen påKolmården och är mindre bördig samt bergig och skogbeväxt. Rådande jordmånen derstädes är sand. Bland enskilda bergshöjder märkas: Thorsklint med en vidsträckt utsigt öfver slätten, Bråviken samt Glan, ochhvarifrån det berättas, att man i klart väder skall kunna se 20 kyrkor; den s. k. Klofstenen och Borgareberget med Gunhildshäll belägna å Hults egor samt en af de s.k. Åbybackarna, Rotbrinken. De förnämsta insjöarna äro Näknen, Ågelsjön samt Öfra och Nedra Glottern. Såväl dessa som andra insjöar hafva genom åar samband med Bråviken. — Östra stambanan genomgår socknen och har station vid Åby. Af landsvägar komma de största från Simonstorp och Krokek och förena sig till en vid Åby samt fortsätter genom Eneby till Norrköping.
Folkmängden var 1754: 1,450, 1790: 1,481,1810:1,747,1830:1,817, 1850: 2,556, 1870: 2614 och 1873: 2,919, hvaraf 1,385 män. — Hemmantalet är 79 197/240 oförm. och 59 23/48 förmedl. — Socknen har 4 fasta folkskolor och 3 småskolor. I de förra undervisas 221 och i de senare 121 skolbarn, under det 1 undervisas i allm. lärov., 2 i hemmet och 1 saknar undervisning tillföljd af naturfel.
Gårdar inom socknen äro: Algutsbo 1/2, Bergsäter 1/16, Björnsnäs 1 3/4, Björnviken 1 1/2, Dvardala 1/2, Döfvestad 1/4, Ekeby 3 1/4, Elfdalen 1/16, Elsebo 1/4, Ettetorp 1/4, Follviken 1/8, Granstorp 1/8, Grimstad 1/2, Gräslinge 2 1/8, Gunnarstorp 1/4, Herrstad 1 1/2, Herrstadberg 2, Hjalmarsö 2/8, Hult 1, Hälla 1, Häradsveden 1/8, Högarne 1, Iglinge 1, Jursla 2, Klingstad 1, Korklösa 1/8, Krusenhof 2, Kuddby 2, Lida 1, Loddby 2, Lund 1, Malmö 2, Myckelhult 1/4, Nylund 1/5, Näkna 1/2, Nöbble 2 1/3, Persdal 1/4, Qvarntorp 1/8, Qvillinge 1, Ringby 1, Rödmåsen 3/8, Röjningen eller Källhagen 1/4, Sjöherga 3/16, Skälstad 1, Skriketorp 1/4, Skärlöta 1, Smedstorp 1, Sten 1/4, Ströja 3, Svarttorp 1/16, Sätra 1, Thorshag 1/3, Trönäs 2 1/2, Wilhemsberg 1, Åby 3 1/2, Ågelsjö 1, Ösby 3 1/4 mantal. — Näringarne äro åkerbruk, bergsbruk, fabriksrörelse äfvensom något fiske. Bland anläggningar märkas Hults stångjernsbruk och manufakturverk, Thorshags klädesfabrik, bomullsspinneri och kemiska blekeri, yllespånadsfabriken vid Qvarntorp från 1874, Graversfors masugn, fem mjölqvarnar, två sågar och ett tegelbruk m.m. Vid Algutsbo anlades 1825 en nu nedlagd snusfabrik.
Qvillinge omnämnes flera gånger under 1300-talet, bl. annat 1330, men omfattade då äfven det nuvarande Simonstorp, med hvilken socken den ännu utgör ett pastorat, konsistorielt af l1:a klassen. Kyrkan, som är af sten, är byggd 1788–90, och senast reparerad 1877, då hon erhöll nya fönster med bågar af jern och fargade glas i korfönstren. Längden är 128 och bredden 58 fot. Altartaflan, restaurerad 1877, framställer jungfru Marias kyrkogång och är målad af Hörberg 1788 samt är den första af denne mästare. *) Orgelverket om 17 stämmor är bygdt 1824 af hofrättskommissarien Joh. Pet. Åberg. Predikstolen med bildhuggeriarbete är skänkt till gamla kyrkan af rusth. Bengt Bengtsson. Af kyrkans ljuskronor är en skänkt af kornetten Magnus Falk, en 1630 af Mårten Mikelsson och Lisbetta Olsdotter, en 1650 af Peter Krusebjörn och en 1684 af Jonas Knutson Drejling och Karin Berg. Alla dessa äro af malm men på 1850-talet hitskänktes en af bronseradt jern af brukspatron J. v. Leesen. Dessutom förvaras i sakristian en söndrig af messing, som skänktes 1688 af amiralen Joh. Bär. Dopfunten är af messing från 1664. På korets norra vägg finnes ett epitafium öfver öfverstelöjtn. Joh. Bär († 1742 och son till amiralen) och på södra sidan ett stamträd öfver slägten Juringius. Porträtt i olja förvaras här af pastor Lysing med fru, prostarne Sam. Juringius med fru, A. J. Fogelstrand och Nils Mobeck. Kyrkan uppvärmes sedan 1877 med Gurneyska ugnar. Något torn finnes icke, utan ringklockorna hänga i en trästapel. Den större klockan är gjuten 1694, väger 9 sk 13 l och har följande inskrift:
Anno, qvo fatis cedebat regia conjux,
Ulrica, eximium perdidit hæcce sonum,
Scilicet ut rauco vulgaret murmure funus
Svecia qvod lacrymis extulit inde suis.
Den mindre klockan är omgjuten 1758 och väger omkr. 6 sk. — Då kyrkan uppbyggdes uppfördes äfven ett torn och var färdigt till lika höjd med kyrktaket, men remnade och måste för den osäkra grundvalen nedtagas. — Kyrkogården utvidgades 1864.
Den gamla kyrkan var i äldre tider tillbyggd samt hade från 1748 ett kor, bekostadt af öfverstelöjtn. Bärs efterlemnade maka Kristina Oxenstjerna. Ännu 1760 säges här ej funnits någon altartafla, men en äldre dylik förvaras nu på läktaren. Orgelverket hade 6 stämmor. Kyrkan hade grafvar för Björnsnäs och Malmö säterier. Hufvudbanér funnos öfver amiralitetskapten Klas Klasson Slatte († 1667), kapten Anders Kjörning († 1694), am.-majoren Karl Kjörning († 1672) samt öfver Joh. Bär d. ä. och yngre. I den förstnämda grafven voro bl. a. Frans och Pet. Krusebjörn begrafna. Denna kyrka hade ett spetsigt torn, i hvilket ringklockorna likväl ej hängde.
Afståndet från kyrkan är till Norrköp. 0,8 och till Linköping 4,8 mil. Generalvisitation hölls 1699 samt senast 1859 och 1865. Socknens kyrkkassor uppgingo 1874 till 5934 kr. Socknen har tid efter annan erhållit en mängd donationer. De äldsta kända är från 1474, då jungfru Ingeborg Håkansdotter till kyrkan skänkte tre frälsetäppor och från 1612, då hertig Johan för samma ändamål förärade en sågqvarn. Till socknens fattiga donerades 1682 af presidenten Anders Lilljehöök 3,721 dal. kmt (gemensamt med S:t Johannis s:n), som deponerades i riksbanken, från 1753 af enkegrefvinnan Magdalena Reenstjerna, f. Toutin 1000 d:r kmt, 1793 efter professor J. H. Lidén, 1809 efter löjtn. Juring och 1811 efter prosten Juringius hvardera 66 2/3 kr., 1817 af öfverstelöjtn J. E. Gripenvald 150 kr, 1826 efter fru Helena Marg. Malmgren, f. Enholm 66 2/3 kr., från 1850-talet af fabrikören G. Lejdenfrost 50,000 kr., hvaraf räntan skall utdelas åt behöfvande öfver 50 år gamla, hvilka icke äro intagna på fattighus, från sammatid af mosaiske trosbekännaren J. Philipsson 5,000 kr., hvaraf räntan utdelas till fattiga, samt slutligen från 1875 af brukspatron J. von Leesen 100,000 kr. till vård och underhåll af socknens fattiga. För Lejdenfrostska och v. Leesenska donationerna finnas särskilda förvaltningsstyrelser, hvardera best. af 5 personer. Från 1835 finnes en donation af enkefru Hallgren till understöd åt fattiga skolbarn.
Inom socknen finnas arbetareförening och sparbank (gemensam med Simonstorp). Arbetareföreningen har till samlingslokal uppfört egen stenbyggnad. Sparbanken, som d. 31 dec. 1876 hade en behållning af kronor 134,708:53, undergick 1877 följande valveringar:
1,211 poster insatta medel kr. 25,823:45
och i 184 poster uttagna medel kr 23,189:-
således ins. mer än uttagne 2,634:45,
insättarnes räntor för året äro 6,417:77,
hvadan bank. tillg. ökats med 9,052:22.
Sparbankens egen behållning utgjorde vid 1877 års början kr. 6,857:27 och under nämnda år fått i räntevinst kr. 1,757:15. Med afdrag af förvaltningsomkostnaderna utgjorde reservkassan vid 78 års början 8,139 kr. 42. Sparbankens hela fondutgjorde vid samma tid 151,900 kr. 17 öre.
Af fornlemningar märkas fem runstenar, hvaraf en i en åker och en å en bergshäll å Björnsnäs egor samt tre i Ströboängen, tillh. Herrstadberg. Dessutom omtalas stensättningar på Thorsklint och stenmurar på borgarehögen. Å Stenkullens egor finnes en källa, i hvilken sägen förmäler, att en kittel, fylld med skatter, skall vara nedsänkt.
Vid ryssarnes härjningar i orten uppbrändes inom socknen säterierna Malmö, Björnviken och Loddby samt byarne Kuddby, Herrstad, Skällstad, Klingstad, Grimstad, Smedstorp, Eglinge, säteri rusth. Lida och 2 gårdar, Trönäs jemte flera torp. — Ären 1710–11 härjade pesten härstädes, och är det utan tvifvel från denna tid en plats vid Näknakallas pestkyrkogården.
Postadress: Äby.
*) Hela kostnaden for denna tafla uppgick förutom mat och husrum för konstnären under arbetstiden till 33 1/2 kr.
Anton Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland. Senare delen. M-Ö, Norrköping 1875-1877
