Eneby socken, Östra-, i Bråbo härad, gränsar i norr och nordost till Qvillinge, i öster till Bråviken, i söder till Norrköpings stads egor och Motala ström mot Borg och Löts s:n, i sydvest till sjön Glan och i vester och nordvest till Risinge socken. Längden anses vara 1,5 och bredden 0,5 mil. Ytinnehållet är 0,696 qv.-mil, hvaraf 0,209 vatten. Nära en mil genom längden af socknen från nordvest till sydost sträcker sig en bred utplattad sandås af ringa höjd, hvilken delvis är skogbeväxt och delvis odlad. På hvar sin sida om denna ås är marken temligen jemn och skoglös. Rådande jordmån är sand och lermylla. — Några mindre sjöar finnas, af hvilka Risten, som i sig upptager ett par mindre vattendrag från sydost, är den största.
Östra stambanan går i en stor båge, hvarunder den äfven passerar Norrköping genom socknens sydöstra del. Fiskeby är här enda jernvägsstation. Af vägar går d. s. k. Stockholmsvägen från Norrköping nära nog åt norr till Qvillinge socken. En annan, som äfven utgår från Norrköping, går i nordvestlig riktning förbi kyrkan, hvarefter den vid gränsen till Qvillinge drager sig åt vester men återtager sedan sin förra riktning och går in i Risinge socken icke långt från stranden af Glan. Segelleden från Norrköping hit till Bråviken går nära socknens östra kust. — Folkmängden var på 1750-talet 980, år 1790:1,226,1810: 1,232, 1830: 1,439, 1850: 1681 och 1873: 2,596, hvaraf 1,259 manspersoner. — Hemmantalen äro 60 5/8 oförmedl. eller 47 9/16 förmedl. — Socknen har 2 fasta folkskolor och 6 småskolor. I de förra undervisas 241 och i de senare 147 skolbarn. Föröfrigt undervisas 7 i allmänt läroverk, 18 i enskild skola och 9 i hemmet. Till följd af naturfel sakna 2 undervisning. Till folkskolans förmån finnes en donation sedan 1860-talet af öfveringeniören Alreik, bestående af 60 tunnor spanmål årligen, hvaraf 50 till lärarens lön och 10 till materiel och premier. År 1860 skänktes till folkskolan en summa af 500 kronor af enkeprostinnan E. Wætterdahl.
Gårdar inom socknen äro: Beckersmo 1/8, Bisketorp 1/4, Bonäs 1, Eneby 3/4, Eneby 1 3/4 kyrkoherdebost., Fiskeby 3, Fyrby 3, Grimstad 1 1/2, Hillerstad 3 1/4, Himmelstadlund 1 7/8, Ingelstad 2 1/4, Klingstad 3/4, Knifberga 2, Leonhardsberg 3, Loviseberg 1, Marieborg 3, Pryssgården 1, Pukesten 1/8, Ringstad 3, Rist 1/2, Ståthöga 1 1/8, Svärtinge 6 1/16, Sånna 1 1/2,, Sörby 1 och Tråbrunna 4 3/4 mantal. — Hufvudnäringen är åkerbruk. Såsom binäring idkas fiske. Dessutom finnas inom socknen pappersbruk, tegelbruk, asfaltfabrik, mjölqvarn och såg. Norrköpings mekaniska verkstads aktiebolag har dertill under år 1873 å tomt inom socknen uppfört tvenne större fabriksbyggnader, en för mekanisk verkstad och träarbetningsmaskiner samt en för gjuteri och en för smedja. Socknens hela utsädesbelopp är 1,914 tunnor spanmål, 1,590 tunnor potates och en tunna lin, l. hampa. Vid Marieborgs egendom finnes sedan 1840-talet en stam holsteinska kor af friesisk ras. — Vid Himmelstadlund finnes en brunn, som enligt Tuneld, varit begagnad för åtskilliga sjukdomar ända sedan 1600-talet, men som enligt Broocman upptäcktes först 1708 af kanslirådet, doktor Magnus Gabriel von
Block. Under 1700-talet fick källan godt vitsord om sin nytta af en professor Bergman. Vattnet skall vara af ungefär samma beskaffenhet som Medevi vatten, ehuru icke så starkt. Antalet brunnsgäster har likväl så småningom förminskats och år 1871 begagnades källanendast af 40 gratister.
Östra Eneby har sedan 1870 egen arbetareförening, hvilken för närvarande räknar 171 ledamöter.
Eneby, Enebo eller Östra Eneby finnes flere gånger nämdt i 1300-talets handlingar. Eneby utgör för sig ett regalt pastorat, enligt k. förordning af 1875 af 2:a klassen, förut af 3:e klassen. Pastoratet är regalt, sedan Ringstadholms kungsgård fanns till. Kyrkan är till sin mellersta del mycket gammal men har trenne gånger blifvit tillbyggd, först i äldre tider i öster, senare i vester, sedan kyrkan genom ryssarnes härjningar år 1719 blef till stor del förstörd. Tornmuren, som då var så skadad, att någon tornspira icke kunde byggas på densamme, blef nedrifven och tillökades kyrkan i stället åt vester. Tornet uppfördes 1775. År 1860 undergick kyrkan slutligen en grundlig reparation invändigt. Kyrkans längd är 114 och bredd 26 fot. — Altartafla saknas, och är i stället ett fönster upptaget öfver altaret. Gamla altartaflan föreställde Nattvardens instiftelse och skänktes år 1726 till kyrkan af majoren Isak Gyllenhammar och hans maka. Samma år hitskänktes äfven predikstol af öfverstelöjtnanten Erik Axel Ekehjelm och hans maka. — Orgeln om 6 stämmor är ny och förfärdigad af K. G. Cederlund. Den gamla orgeln var om 7 stämmor och hitskänktes år 1737 af nyssnämde öfverstelöjtnant Ekekjelm. — På 1860-talet hitskänktes en ny kommunionkanna af silfver af brukspatron Karl Ekman på Finspong. — Vid kyrkans södra sida är en familjegraf för adliga ätten Schulman utbyggd. Före branden år 1719 fanns här åtskilliga hufvudbanér tillhörande denna ätt. Derefter hafva fyra porträtt i olja öfver familjemedlemmar blifvit uppsatta öfver grafven. — På kyrkogården finnes en grafsten med inskriften:
Här hvilar
BROOCMANSKA
SLÄGTEN
från Himmelstadlund.
I sakristian förvaras ett skåp af valnötträ ”med utmärka listverk och skönaste sniderier af figurer och blomster.”
Kyrkans afstånd till Norrköping är 0,3 och till Linköping 4,3 mil. — Generalvisitation försiggick senast 1864. — Kyrkokassan belöper sig till öfver 5,600 kronor.
Af fornlemningar märkes vid Ingelstad en runinskrift*) å en berghäll nu öfverbyggd. Vid Himmelstadlund finnas hällristningar på norraändan af den så kallade Bondbacken, föreställande skepp, svärdsfigurer m.m. Ättebackar finnas såväl å kyrkoherdeboställets egor som ock vid Ringstad, der äfven en bautasten skall finnas. Socknens förnämsta minne från fordomtima är Ringstadholms slott, som var beläget härstädes. Af detsamma finnes dock liteteller intet qvar. Enligt Säve fanns här 1861 endast obetydliga ruiner, här och der svagt utmärkande borgens grundplan, stenhopar, oregelbundna mursträckningar samt en 6 fot hög, grof gråstensmur (se vidare Ringstadholm).
Poststation finnes inom socknen vid Fiskeby. Föröfrigt är Norrköping närmaste postkontoret.
*) Den af Broocman å Berga äng nämnde runsten hör icke hit utan till Qvillinge s:n.
Anton Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland. Förra delen. A-L, Norrköping 1875-1877
