Marieborg, egendom i Östra Eneby s:n af Bråbo h:d. Denna egendom, som förr varit en by med namnet Berga, var då, såsom vanligtvis skiftad emellan en mängd olika egare. År 1652 tillbytte sig k. rådet och fältmarskalken, grefve Axel Lillje tvenne gårdar härstädes, hvilka då från kronan blefvo till frälse utbytta. Desamma innehades 1687 jemte en annan frälsegård af assessoren Louis de Geer och 1725 af hans arfvingar. De ännu underlydande Klingstad och Bisketorp hafva äfven haft samma egare, men hörde förut under 1500-talet under Norsholm. En half gård i Berga egdes 1687 af Sten Arfvidsson (Natt och Dag). Enligt ett egodelningsinstrument innehades Berga 1758 bland andra af ryttmästaren Joh. Adelsvärd, inspektor Malmberg, öfverstelöjtnanten, grefve Sperling och öfverkammarherren, frih. Joh. Jakob de Geer. Omkring år 1763 öfvergingo alla dessa lotter dels genom köp och dels genom byte till hofrättsassessoren Karl Nikolaus Wadström, som bebyggde egendomen till herregård och uppkallade densamma efter sin hustru Maria Blomberg. År 1770 öfvergick den till hofintendenten Alexander Karl de Bronikovsky, hvilken redan 1772 öfverlemnade den till ministern, friherre Fredrik Ulrik von Friesendorff och hans hustru Beata Sofia de Geer, dotter till friherrinnan Eva de Bronikowsky och hennes man i företa giftet, de Geer. I v. Friesendorffska ättens ego förblef Marieborg till 1815, då det såldes af enkefriherrinnan Charlotte v. Friesendorff till öfversten, sedermera generalmajoren, grefve Karl Melker Strömfelt († 1857), från hvilket det 1831 öfvergick till grosshandlaren Jakob Philipson. Tillhör för närvarande godsegaren C. O. Philipson.
Egendomen är belägen vid Motala ströms utlopp i Bråviken eller vid den s. k. Marieborgsfjärden. Den består af Marieborg 3 mantal med Klingstad eller Klingstadberg 1/2 och Bisketorp 1/4 m., allt frälse. År 1814 var egendomen taxerad till 16,250 rdr bko, 1839 till 24,250 rdr bko och 1871 till 140,000 kronor. — I början af 1840-talet införskrefs till egendomen en stam holsteinska kor af Friesisk ras, som till stör fördel blifvit spridd i landet och angränsande provinser och ännu oblandad existerar. — I den s. k. Ekbacken, belägen bredvid jernvägen, som stryker öfver egorna, finnes en familjegraf samt lemningar efter ett kapell. Denna familjegraf lät assessor Wadström mura samt deröfver uppföra det omnämnda kapellet. Vid egendomens försäljande öfvergick kapellet med dess silfver och ornamenter samt halfva grafven till den nye egaren. Den andra hälften deremot undantogs såsom familjegraf för Wadströmska ätten. Hvad kapellet angår råkade det under tidernas lopp så småningom i förfall. Äfven familjegrafven såldes af den siste ättlingen af Wadströmska slägten till generalmajor Strömfelt, med vilkor att de der förvarade liken skulle medelst en mur afstängas från det öfriga hvalfvet. Sedan dess har grafhvalfvet varit användt till källare.
Några lemningar af kapellet tillhöriga prydnader eller dyrbarheter finnas ej, med undantag af kapellets klocka, utmärkt genom sin rena metalliska klang. — Afståndet till Norrköping är 0,4 mil.
Anton Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland. Senare delen. M-Ö, Norrköping 1875-1877
